Trångboddhet är inget nytt fenomen och uttrycket som myntades under 1940-talet syftade då på att man bodde fler än två personer per rum. Efter att miljonprogrammet byggdes minskade trångboddheten i Sverige, men är idag åter ett faktum. I storstäderna är drygt 20 procent av hushållen trångbodda och vanligast är det bland hyresrätter.

I ett E2B2-projekt kartlägger nu forskaren Dennis Johansson och hans kollegor hur energianvändning, innemiljö, fuktsäkerhet och installationernas funktion och dimensionering påverkas av trångboddhet. Målet är att ta fram kunskap om hur byggnader och dess tekniska system fungerar och behöver hanteras vid boendetäthet.

Intresset för projektet är stort och många aktörer är involverade. På kunskapslunchen medverkade även Kenneth Berglund från Hyresgästföreningen och Madeleine Nobs från NCC som fokuserar på hur de boende påverkas av trångboddhet.

Presentation

Mer om E2B2-projektet

Åtgärder för att minska boendetäthetens påverkan på inomhusmiljön
Boendetäthetens påverkan på byggnadens funktion

Kunskapsluncher – senaste nytt inom energieffektivt byggande och boende

Vill du lära dig mer om energieffektivt byggande och boende? Under E2B2s kunskapsluncher presenteras de senaste resultaten från forsknings- och innovationsprogrammet E2B2 i en serie webbinarier. Håll koll med E2B2s nyhetsbrev!

Program

Välkommen

Anders Nilsson, biträdande programansvarig, E2B2

Hur påverkar boendetätheten byggnadens funktion?

Dennis Johansson, forskare, Lunds Universitet

Boendetäthetens påverkan på hemmet – på gott eller ont?

Kenneth Berglund, utredare stadsutveckling, Hyresgästföreningen

Trångbodda hem – hur kan arkitekten tänka?

Madeleine Nobs, affärsutvecklare hållbara affärer, NCC