Så skapar du hållbara aktivitetsbaserade kontor

Både miljömässiga och sociala faktorer

Det pågår en stark trend mot allt fler aktivitetsbaserade kontor – det vill säga arbetsplatser som är utformade för att stödja flera olika arbetsuppgifter. Det kan exempelvis finnas öppna kontorsytor för kreativa möten och tysta rum för arbetsuppgifter som kräver koncentration. En viktig drivkraft är att det går att spara mycket energi när man byter från kontor med enskilda rum till aktivitetsbaserat kontor.

De studier som hittills har gjorts på aktivitetsbaserade kontor har främst haft fokus på energi eller de anställdas välmående. I denna studie har man undersökt båda dessa faktorer samtidigt. Detta genom fallstudier, intervjuer och kartläggning av teknisk data. Fallstudierna har genomförts på Swedbanks huvudkontor i Stockholm och Akademiska Hus nybyggda kontor i Göteborg. Swedbank har haft sitt kontor där sedan 2014 och fastigheten är certifierad med BREAAM in use med betyget Excellent. Akademiska Hus fastighet blev klar hösten 2019 och har tilldelats Miljöbyggnad Guld.

Intervjuerna har genomförts med personalen som arbetar på dessa kontor, för att ta reda på hur energieffektiva aktivitetsbaserade kontorsbyggnaden fungerar i praktiken vad gäller miljömässiga och sociala faktorer, men också för att identifiera eventuella målkonflikter.

Olika resultat beroende på perspektiv

Resultatet från studien pekar på att man både kan uppnå miljömässiga och sociala fördelar genom aktivitetsbaserade kontor, men det kan samtidigt leda till problem med såväl miljö som för människors välmående. Det beror på vems perspektiv man utgår från. En del personer kan uppleva att det är positivt och ökar kreativiteten när kontaktytan mellan människor ökar, medan andra har ett större behov av att få arbeta ostört och känner sig tvingade att ”vara sociala”. Vad gäller krockar på miljösidan lyfte flera av de intervjuade fram att automatiserade persienner inte alltid fungerade som de skulle. När persiennerna skulle gå ner för att minska solinstrålning, kom det istället in sol. Det var dessutom ett irritationsmoment att persiennerna inte fungerade som de skulle. Ytterligare en person som blev intervjuad påpekade att personalen gärna ville få in dagsljus på våren, men att de automatiserade persiennerna gick ner vid solsken gjorde att det blev mörkare inomhus.

Studien visar att det inte räcker med att arbeta i en energisnål och miljösmart byggnad för att uppnå hållbarhet, utan man måste också arbeta aktivt med de anställdas beteenden och vanor och hur de mår. Ytterligare en viktig del i hållbarhetsarbetet är kontinuerlig uppföljning, såväl hur personalen mår som teknisk data om exempelvis energianvändning.

Hos både Akademiska Hus och Swedbank finns avancerade ventilationsdon i varje rum med en rad sensorer. Med hjälp av informationen från dessa sensorer skulle man kunna skapa en sammanhängande bild av hur byggnaden fungerar i relation till dess användning och ge underlag till eventuella förändringar.

Forskarna menar också att en bild av byggnadens användning skulle kunna öka transparensen i kommunikation med medarbetare, vilket i sin tur kan leda till att färre målkonflikter. I rapporten presenteras rekommendationer hur företag och organisationer kan arbeta med aktivitetsbaserade kontor
på ett hållbart sätt – miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:

Text: Ann-Sofie Borglund