Projektet utgår från fyra utmaningar: klimatförändringar, pandemi, omställning till cirkulära flöden och energikris. I fokus ligger arkitekturens betydelse, relationen mellan bostadens utformning och människans beteende samt hur den relationen påverkar energi- och resursanvändning över tid.
– Vi vill öka kunskapen om den hållbara bostaden och vikten av att bostäder utformas för att uppfylla morgondagens krav både hur människor vill bo och leva, säger Paula Femenias, biträdande professor i byggnadsdesign, arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers och den som leder projektet.
– Vi vill också ta reda på hur anpassningsbara och motståndskraftiga bostäder i flerbostadshus är vid snabba yttre förändringar som pandemi och klimatförändringar, säger hon vidare.
Projektet omfattar, förutom forskare inom arkitektur från Chalmers, även forskare vid energisystem vid Lunds universitet och kulturgeografi vid Linköpings universitet.
Projekt: Bologi: Människa, resiliens, energi- och resursanvändning i framtidens bostäder
Koordinator: Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag
Projektparter: Linköpings universitet, Lunds universitet
Projektstart: Januari 2023
Projektslut: Augusti 2025
Projektbudget: 4 310 405 kr
Projektledare: Paula Femenias
Energimyndighetens projektnummer: P2022-00907
I projektet kommer forskarna att genomföra fallstudier med boende i flerbostadshus genom enkäter och intervjuer. Eventuellt kommer de boende dessutom att skriva dagböcker om boendefrågor.
– Vi ser att det finns flera utmaningar i dagens bostäder, bland annat övervärme vid värmeböljor. Svenska bostäder är väl anpassade för kallt klimat, men de är inte utformade för att klara höga utomhustemperaturer, säger Paula Femenias och fortsätter:
– Bostaden är jätteviktig och vi gör fler saker i bostaden än tidigare, som att jobba och ta emot varor. Men bostäderna är inte anpassade för det. Hur gör vi bostäderna hållbara både för sådana förändringar och snabba förändringar som pandemin och höga energipriser?
I fallstudierna kommer forskarna även att intervjua arkitekter hur de har tänkt att bostäderna och bostadshusen ska vara hållbara över tid.
– Vi ska återkoppla och ha diskussioner med dem om hur bostäderna faktiskt används idag, berättar Paula Femenias.
En stor del av resursanvändning i samhället är kopplat till bostäder och Paula Femenias pekar på att det därför är viktigt att se över hur vi kan minska resursanvändning och samtidigt uppfylla de krav som människor borde kunna ha vad gäller inomhusklimat och temperatur samt vara en plats för återhämtning.
– Vi vill i projektet komma ner på en konkret nivå vad som behöver åtgärdas för få fram en hållbar bostad och ett hållbart hus, säger Paula Femenias.
I projektet ingår arenor för framtidens hållbara boende genom HSB Living Lab, Riksbyggen Positive Footprint Housing samt Centrum för boendestruktur vid Chalmers. Via dem kommer man att sprida resultaten från projektet till människor i byggbranschen genom seminarier och frukostmöten. Resultaten kommer även att spridas i internationella vetenskapliga tidskrifter. Det är idag få studier som tar ett helhetsgrepp kring hållbart, energi- och resurseffektivt boende och betydelsen av bostadens utformning, vilket gör att studien kan bidra till att etablera Sverige som kunskapsnation på området.
Text: Ann-Sofie Borglund