Läs vad Hans Bagge, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola, har att säga om projektet!
Brukarnas beteende har stor betydelse
Så kallade NNE-byggnader (nära-noll-byggnader) kännetecknas av välisolerade klimatskal och effektiv värmeåtervinning. I denna typ av lågenergibyggnader är brukarnas relativa inverkan på energianvändningen betydligt större än i ”traditionella” befintliga hus. Hushållsel och tappvarmvatten är avgörande för byggnadernas uppvärmning och totala energiprestanda. Även effektbehovet, som det i omställningen till förnybar energiförsörjning gäller att hålla nere, kommer framöver att till en allt större del bero på de boendes vanor, önskemål, närvaro och familjesituation.
Bra mätdata ger bra beräkningar
Utan fokus på den brukarrelaterade energianvändningen finns det risk för att inneklimatet i lågenergi-, passiv- och noll-energi-hus inte blir optimalt. Även frågor som rör dimensionering och prestanda kan missbedömas. Utmaningen ligger framför allt i att olika människors förbrukning och förbrukningsmönster skiljer sig så pass påtagligt. Inte nog med att det kan vara stora skillnader i årlig användning. Även boende som på årsbasis gör av med ungefär lika mycket energi kan ha en förbrukning som fördelar sig olika över tid. Pålitliga och rättvisande energiberäkningar är avgörande för att nå samhälleliga mål som låg energianvändning och stor andel förnyelsebar energi. Målet med detta projekt är att skapa bättre kännedom om de brukarrelaterade parametrarna och hur de påverkar uppvärmningsenergi och effektbehov för att beräkningar bättre ska stämma överens med verkligheten.
Projekt: Brukarnas inverkan på energianvändning och effektbehov i NNE-byggnader Utförare: Lunds Universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Luossovaara-Kiirunavaara AB – LKAB, Kronetorp Park Projektstart: mars 2016 Projektslut: februari 2018 Projektbudget: 4 366 536 kr Projektledare: Hans Bagge Energimyndighetens projektnummer: 41819-1
Stora skillnader i uppvärmningsbehov
Forskarna har simulerat energi- och effektbehov i NNE-byggnader av olika storlek och på olika platser i Sverige. De storskaliga simuleringarna utgår från ett material där användning av hushållsel och tappvarmvatten mätts varje timme under sex års tid i cirka 1 300 lägenheter samt ”testbänkar” i form av nybyggnadsprojekt. Till frågeställningarna hör bland annat hur stor osäkerhet det finns i en byggnads uppvärmningsbehov beroende på vilka som kommer att flytta in och vilka säkerhetsmarginaler som behövs. Frågan om sambandet mellan antal boende i lägenheterna och brukarrelaterad energianvändning har också analyserats.
Nära-nollenergibyggnader är ett begrepp började användas inom EU för de nybyggnationskrav som kommer att gälla för privatbostäder från 2019. Byggnaden ska producera nästan lika mycket energi som det konsumerar.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporterna:
- För att bedöma en NNE-byggnads energiprestanda behövs kunskap om hela energibalansen för att osäkerheter inte ska bli orimligt stora.
- Att beskriva den brukarrelaterade energianvändningen som ett medelvärde räcker inte. Variationen i användning mellan olika brukare måste beaktas.
- Även om förbrukningen av hushållsel och tappvarmvatten ökar med antal boende är spridningen stor. Lägenheter med en boende kan ha större användning än lägenheter med två boende.
- Det årliga uppvärmningsbehovet kan variera inom ett intervall på 17 kWh/m2 för en NNE-byggnad med två lägenheter i södra Sverige och i norra Sverige inom ett intervall på 25 kWh/m2.
- Dessa intervall minskar med ökat antal lägenheter i byggnaden. För en byggnad med 64 lägenheter är variationen 4 kWh/m2 respektive 6 kWh/m2.
- Hushållselens medeleffekt i olika lägenheter med en boende ligger på mellan 80 W och 450 W och i lägenheter med två boende mellan 140 W och 440 W.
Text: Ann-Sofie Borglund