Intervju med forskaren

Läs vad forskaren Cecilia Katzeff vid KTH har att säga om projektet!

Studie i miljonprogramsområde

Hyresgästerna i studien bor samtliga i nyrenoverade lägenheter från 1960- och 70-talet i Västerås, ägda av det kommunala bostadsbolaget Bostad Mimer AB. Några liknande studier har tidigare inte gjorts i miljonprogramsområden, vilket gör resultaten extra intressanta. Totalt har boende i 18 hyreslägenheter
ingått i studien och i varje lägenhet har man installerat teknik för smarta elnät.

Fakta

Projekt: Framtidsgränd, hållbara livsstilar i renoverade hyreslägenheter Utförare: Interactive Institute Swedish ICT Samfinansiärer: Energimyndigheten, Västerås stad Mimer, Mälarenergi Elnät, There Corporation Projektstart: juni 2014 Projektslut: maj 2017 Projektbudget: 6 320 000 kr Projektledare: Elin Önnevall Energimyndighetens projektnummer: 38890-1

Smart teknik

I dessa lägenheter finns följande produkter:
• Diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare med tidsinställning.
• Tre fasta uttag och ett flyttbart uttag som alla är kopplade till en så kallad Hemmabortaknapp, där den boende genom att trycka på bortaknappen stänger av ett flertal elprodukter. Denna knapp sitter vid ytterdörren i lägenheten, men det går också att använda denna tjänst via webbsidan Theregate även om
den boende inte är hemma.
• Solpaneler monterade på balkongerna och husfasaden.
• En nätverksnod som samlar in data från solpanelerna, elmätaren och ”de smarta” uttagen.

Involvera de boende

Utöver dessa produkter har lägenheterna även färgdioder (blått, grönt och rött) i duschen som visar på temperatur, en vattenkran i köket som visar temperaturen på en display och ett digitalt lås. Tjänsten/webbsidan Theregate är kopplad till den smarta elnätsteknologin och via denna webbsida kan de boende få information om sin elanvändning och solelsproduktion.

Olika typer av användare

Resultatet från studien visar på att det finns en stor spridning av användningen av den nya tekniken. I en barnfamilj hade hemmabortaknappen använts på skoj över hundra gånger på en dag, vilket resulterat i att knappen numera var övertejpad. I ett annat hushåll användes däremot hemmabortaknappet regelbundet och den boende hade också ställt in önskad temperatur på kranen i köket.

Incitament behövs

Hos majoriteten var dock intresset att kunna styra sin elförbrukning låg. En förklaring till detta kan vara att
lägenheterna använder fjärrvärme till uppvärmning och vattenförbrukning, vilket gör att incitamenten för användaren blir liten då det inte finns så mycket el att spara.

Gemensam kommunikationsplan

Forskarna menar att kommunikationen behöver förbättras. En rekommendation till framtida projekt inom smarta elnät är därför att man skapar en kommunikationsplan för hela projektet som inkluderar alla aktörer. Forskarna menar också att samtliga involverade aktörer – tjänsteutvecklare, bostadsbolag och energibolag – skulle vinna på att förklara för de boende hur smart elnätsteknik kan bidra till såväl en större energiomställning som vara till nytta för det egna hushållet.

Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten

Viktiga resultat
  • Involvera tidigt de boende och kommunicera med dem så att de förstår syftet med den nya tekniken och vad nyttan
    är för det egna hushållet.
  • Olika typer av användare och användande behöver beaktas; exempelvis barnfamiljer och pensionärer.
  • Skapa en gemensam kommunikationsstrategi för hela projektet.
  • Människor kan behöva olika incitament – inte enbart ekonomiska – för att använda tekniken/tjänsten.
  • Bygg in en regelbunden kontroll, för att därigenom veta att tjänsten/tekniken fungerar.

Text: Lina Theander