Läs vad docent Cecilia Katzeff vid Kungliga Tekniska Högskolan har att säga om projektet!
Det sker en stor omställning i samhället där allt fler aktörer går från fossila bränslen till el. Det gör att efterfrågan ökar rejält. Kraftledningarna har dock inte byggts ut i samma omfattning som den ökade efterfrågan. Dessutom har den svenska elproduktionen allt mindre planerbar elproduktion när andelen vindkraft har ökat. Detta sammantaget har lett till att det stundtals är effektbrist på vissa platser i landet. Det finns därför ett ökat intresse för att olika aktörer ska använda sin el mer flexibelt. Här har hushållen en viktig roll och den nya generationens elmätare kan vara ett bra hjälpmedel. Dessa elmätare ska vara
Lär dig mer om projektet! På E2B2s webbinarium den 18 april 2023 presenterades resultat från projektet.
installerade i hela Sverige senast den 1 januari 2025 och de läser av elanvändningen regelbundet. Det gör att det ska bli enkelt för kunderna att följa sin elförbrukning och sporra dem att sänka sin användning och därmed sina kostnader. Kunderna ska då drivas att minska sin förbrukning vid effekttoppar. Men hur väl fungerar detta i praktiken? Det har forskare vid KTH undersökt i detta projekt.
Enligt ett regeringsbeslut ska nästa generations elmätare vara installerade i hela Sverige senast den 1 januari 2025.
De nya smarta elmätarna registrerar elförbrukningen varje timme och är förberedda för framtidens energitjänster samt att på sikt kunna läsa av förbrukningen varje kvart. Det innebär det ska vara enkelt för kunderna att följa sin elförbrukning. Det ska i sin tur sporra dem att sänka sin användning och därmed sina kostnader.
Liten kunskap om hushållen
I projektet ingår fyra delstudier som har ett gemensamt syfte att analysera hushållens roll i smarta elnät. Forskarna har särskilt undersökt relationen mellan förväntningar från regering, myndigheter och elbranschen på hushållens roll i smarta elnät och hur hushållen lever sina liv i de hem där smarta elmätare har införts.
Delstudierna består av en litteraturstudie, en dokumentstudie av policyrapporter, en intervjustudie med elnätsbolag och en fallstudie av hem från Älvsjö i Stockholm där nya smarta elmätare nyligen har installerats.
Resultatet visar – i likhet med tidigare studier – att det finns en kunskapsbrist hos de personer som håller i frågorna kring smarta elmätare och deras syn på hushållens vardag. Det saknas även viktig kunskap om hur teknik och tjänster ska designas för att passa in i människors vardag.
Projekt: Hemmens berättelser om smarta elnät och deltagande i framtidens elsystem
Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Ellevio AB
Projektstart: Januari 2020
Projektslut: Juni/juli 2022
Projektbudget: 4 807 377 kr
Projektledare: Cecilia Katzeff
Energimyndighetens projektnummer: P49533-1
Bristfällig kommunikation
I studien framkommer också att det finns en skillnad mellan vad elnätsbolagen tycker är en viktig roll för de smarta elnäten och vad de förmedlar till hushållen. I många fall ser elnätsbolagen de smarta elnäten som ett sätt att underlätta för elsystemet och den ökade elektrifieringen, men detta förmedlas sällan till hushållen. Det blir därför otydligt för hushållen varför och hur de kan bidra till ett hållbart energisystem.
Rapporten visar också att elnätsbolag ofta ser hushåll som en homogen grupp, fast de i verkligheten oftast är väldigt olika varandra. Hushåll bor i olika typer av hus, har olika sammansättning av personer, ålder och intressen med mera. Elnätsbolagen har också antagit att hushåll som grupp inte är särskilt motiverade av att manuellt styra sin elförbrukning. Därför förespråkar elnätsbolagen automation och aggregatorer för efterfrågeflexibilitet. Hur hushållens tilltro till automation ska skapas är däremot oklart.
Läs mer om projektet i slutrapporten nedan.
- Olika aktörer inom smarta nät har en bild av hushåll som inte motsvaras av hushållens vardagsliv i deras hem. Det i sin tur försvårar för hushållen att använda elen på ett mer effektivt sätt.
- Elnätsbolagen anser att de smarta elnäten och elmätarna är viktiga för energiomställningen och elflexibiliteten, men detta kommuniceras otydligt till hushållen.
- För att fler ska använda elen på ett smart sätt förordar elnätsbolagen automation och aggregatorer för efterfrågeflexibilitet. Det är däremot otydligt hur hushållen ska få tilltro till automationen.
- Det finns ett kunskapsglapp mellan elnätsbolagens förväntningar på hushålls roll i energisystemet och hushållens verkligheten. Det gör att flexibiliteten inte är så hög som förväntat.
- Ett sätt att minska detta kunskapsgap är genom att skapa hemonor, vilka forskarna har skapat i detta projekt. En hemona beskriver ett helt hem med typiska personer som bor där.
Text av: Ann-Sofie Borglund