En långtidsuppföljning i lågenergihuset Blå Jungfrun i Stockholm visar att energiförbrukningen var lika hög som i traditionellt producerade hus. Detta trots att alla lägenhetsinnehavare hade smarta mätare. Även andra lågenergihus visar att energianvändningen ofta är högre än vad man kalkylerat. I detta projekt kommer man därför att undersöka den datamängd som producerats under den tid som energimätningen pågick. Det i sin tur ska leda till bättre beräkningsmetoder.

Blå Jungfrun består av 97 lägenheter i fyra lamellhus. Fastigheterna byggdes år 2010 med passivhusteknik. Det beräknade energibehovet var 43 kWh/kvadratmeter, men den faktiska uppmätta energianvändningen är 54 kWh/kvadratmeter. Tidigare forskning har visat att det finns problem med inomhustemperaturen i lågenergibyggnader. Av den anledningen installerade fastighetsägaren Svenska Bostäder kompletteringseftervärme som hyresgästerna kunde använda när den upplevda inomhustemperaturen blev för låg. För att påverka energiförbrukningen installerades även smarta mätare tillsammans med ett nytt debiteringssystem som byggde på debitering efter faktisk förbrukning av kall- och varmvatten, hushållsel samt tillskottsvärme. Förbrukningen följdes –per timme, dygnet runt och året om – under mer än fem år.

Fakta

Projekt: Långtidsuppföljning av energianvändning i lågenergihus Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan Samfinansiärer: AB Svenska Bostäder Projektstart: maj 2016 Projektslut: juni 2018 Projektbudget: 5 051 505 kr Projektledare: Berndt Lundgren E-post: berndt.lundgren@abe.kth.se Energimyndighetens projektnummer: 41838-1

Uppföljningen efter fem år visade att energiförbrukningen på fastighetsnivå inte skiljde sig från flerbostadshus utan passivhusstandard.

– Det är komplext och svårt att veta varför energiförbrukningen inte var lägre, men det ska vi ta reda på genom statistiska metoder. Vi kommer att använda strukturekvationsmodellering och latent growth models som medger longitudinella analyser. Då kan vi bland annat undersöka om det finns signifikanta samband mellan bland annat avgiftens storlek och förbrukning av tillskottsel och varmvatten över tid, berättar Berndt Lundgren, universitetslektor på KTH och den som leder projektet ”Långtidsuppföljning av energianvändning i lågenergihus”.

– Vi ska också analysera det faktiska beteendet tillsammans med data om inom- och utomhustemperatur, för att få reda på vad de boende gör för att få en behaglig inomhuskomfort, fortsätter Berndt Lundgren.

Resultatet av detta kommer att ge en tydligare bild av hushållens beteende och energiförbrukningens koppling till utomhustemperaturer. Speciellt intressant är att se hur utomhustemperaturer påverka människors beteende och därmed deras energikonsumtion. Genom att veta mera om vilka faktorer som faktiskt påverkar energiförbrukningen kan energiberäkningar bli mer exakta. För att uppnå detta används nya statistiska metoder i detta projekt.

– Det finns många exempel på att man har beräknat för låg energiförbrukning i bostadshus och underskattat de boendes energianvändning. Vi hoppas genom våra resultat att vi kan förbättra de energisimulatorer som finns och komma närmare en verklig förbrukning. Vårt mål är också se hur energivisualisering och debiteringssystem kan stimulera ett energieffektivt beteende, säger Berndt Lundgren.

Text: Ann-Sofie Borglund