Läs vad projektledaren Maria Edvall vid RISE har att säga om projektet!
Den stora och snabba elektrifiering som sker i samhället har lett till en ökad risk för effektbrist och kapacitetsbrist det vill säga att elnätet inte kan överföra tillräckligt mycket el. Det gör att flexibilitet vad gäller efterfrågan på el blir allt viktigare. Genom att elkunderna ändrar sin elanvändning till tider då efterfrågan är lägre går det att minska effekttopparna.
I detta projekt har forskare vid RISE utvärderat olika styrstrategier för laststyrning i ett flerbostadshus. Tidigare projekt kring just laststyrning i flerbostadshus har byggt på teoretiska modeller och beräkningar, men här har de utvärderat hur det fungerar i praktiken. Flerbostadshuset som är byggt på 1970-talet ligger utanför Lund och omfattar 50 lägenheter. I fastigheten finns eldrivna värmelaster i form av radiatorer, en värmepump och tappvarmvattenberedare. Därutöver finns solceller, batteri och elbilsladdare, vilka också kan användas för laststyrning.
De laster som analyserades var tre radiatorkedjor på cirka 1 kW vardera, ett 15 kWh/6kW batteri och 12x3,6 kW elbilsladdare. I projektet testades följande tre styrstrategier:
- Timer – sänker användningen vid förväntade effekttoppar
- Effektvakter – övervakar och styr effektuttaget.
- Realtidsstyrning som baseras på väderprognoser – utgår från styrning kopplat till vädret via prognoser från SMHI.
Projekt: Aktiv laststyrning i flerbostadshus
Utförare: RISE
Samfinansiärer: Energimyndigheten
Projektstart: Juni 2020
Projektslut: Juni 2023
Projektbudget: 2 338 900 kr
Projektledare: Maria Edvall, RISE
Energimyndighetens projektnummer: P50406-1
Energi- och effekttariffer utvärderades sedan utifrån de nya energiprofilerna baserat på styrstrategierna. Resultatet visar att det som har störst besparingspotential är en hybrid styrning med elbilsladdarna och batteriet. Det innebär att elbilsladdningen och batteriet samkörs. Vanligtvis styrs allt separat, men sett i ett större system som detta, är det viktigt att koordinera resurserna för bästa effekt.
Det man också kunde se är att elbilsladdarna står för den högsta procentuella delen av lasten vad gäller effekt. Det är därför centralt att optimera laddning/schemalägga för att minska toppbelastningen.
Forskarna i projektet konstaterar att det finns flera fördelar med laststyrning, men också att det finns flera utmaningar och begränsningar kopplat till själva införandet av tekniken. För att det ska fungera riktigt bra behövs robust kommunikationsinfrastruktur och mätsystem. De pekar därför på vikten av fortsatt forskning, innovation och samarbete för att möjliggöra laststyrning i högre utsträckning.
Läs mer om projektet i slutrapporten:
- Aktiv laststyrning av energi kan bidra till att balansera variationer i elnätet och minska effekttoppar.
- För fastighetsägare av flerbostadshus kan aktiv laststyrning leda till årliga kostnadsbesparingar på 1–15 procent, beroende på styrstrategi. Realtidsstyrning som baseras på väderprognoser är det som är bäst ekonomiskt.
- Eleffekttariffer ger en större besparing än energibaserade tariffer. Många elnätsföretag ser nu över sina effekttariffer och framöver kan dessa skillnader förstärkas ytterligare.
- Elbilsladdare stod för högst procentuell andel av lasten och det är därför viktigt att fokusera på att optimera denna laddning till tider med lägre efterfrågan på elen. Därigenom minskar toppbelastningen.
- Hybrid styrning mellan elbilsladdare och batteri är det som har störst besparingspotential.
Text: Ann-Sofie Borglund