Läs vad forskaren Stephen Burke vid NCC Construction Sverige har att säga om projektet!
Schablonvärden ger
Idag använder byggbranschen schablonvärden som kan inhämtas från till exempel Boverkets nya föreskrift BEN eller från Svebys brukarindata, men inga av dessa indataparametrar presenteras med någon sannolik variation. Det innebär att det är svårt att göra en riskbedömning av energianvändningen till en rimlig kostnad. Kostnaden är beroende av både tiden det tar att hitta relevant indata samt själva beräkningstiden.
Projekt: Beräkningsmetod för sannolik energianvändning i bostadshus Utförare: NCC Construction Sverige AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, WSP Sverige, Skanska Sverige, FOJAB arkitekter, Chalmersfastigheter, Boverket, NCC Construction Sverige, Equa Simulation, StruSoft, SBUF Projektstart: januari 2015 Projektslut: juli 2017 Projektbudget: 1 828 000 kr Projektledare: Stephen Burke Energimyndighetens projektnummer: 39706-1
Avancerade simuleringar
I detta projekt har man genomfört probabilistiska energibalansberäkningar, jämfört beräknad spridning mot uppmätt energianvändning i ett bostadsområde och studerat vilka indata som har den största påverkan på variationen av resultat. Modellerna, vilka levererar resultat i form av uppskattad energianvändning, har analyseras med Monte Carlo-simuleringar, som är en statistisk metod vilken hanterar problem med många och samtidigt inverkande faktorer.
Höga krav för korrekta energiberäkningar
Energibalansberäkningarna har genomförts i två olika typer av bostäder: ett standard-enfamiljshus och ett enfamiljshus som är ett passivhus. Resultaten från både det första provet av metoden (standardhuset) och de passivhusen uppvisade goda resultat. De energimätningar som genomfört i 26 passivhus stämde
mycket väl överens med energibalansberäkningen med Monte Carlo-metoden. Samtidigt visar studien att det krävs mycket av den som gör energiberäkningarna och att den personen måste förstå sina indata och den byggnad som är föremål för energibalansberäkningen. Spridningen begränsades i detta fall med flera parametrar baserade på en kombination av uppmätt data och antagande. Trots det hade resultatet ändå en
spridning från 32 till 73 kWh/m2Atemp, år i ett passivhus, vilket forskarna anser är en anmärkningsvärd stor spridning.
Energiprestandagarantier innebär att byggföretaget utlovar att den specifika byggnaden kommer att prestera energimässigt på en viss nivå. Om detta inte uppnås riskerar byggbolaget att vite eller kompensationer som exempelvis utgörs av att bolaget får betala mellanskillnaden mellan verklig energiförbrukning och den som fanns i garantin, under tio år.
Brukarnas beteende påverkar
Det som hade störst påverkan på energianvändningen i bostäderna var brukarnas beteende. Analysen visade att till synes identiska hus kan ha en stor variation i uppmätt energianvändning beroende på hur huset användes av de boende. Studien visar att det går att få fram ett probabilistiskt resultat som kan användas som diskussionsunderlag i en dialog om möjliga variationer och acceptabla risker vid en uppföljning genom mätning. Det kan minska risken för meningsskiljaktigheter och krav på eventuella åtgärder i ett senare skede och spara tid, pengar och resurser för både byggherre och entreprenör i ett byggprojekt.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten
- Byggbolag som lämnar energiprestandagaranti utgår från beräkningsverktyg som till stor del bygger på schablonvärden. Många har därför en hög säkerhetsmariginal, vilket leder till att byggnaden blir onödigt dyr.
- Probabilistiska energibalansberäkningar har genomförts på enfamiljshus som är standardhus respektive passivhus.
Metoden visar att det finns en stor potential gällande riskbedömning med energibalansberäkningar. - Det ställs höga krav på den som ska genomföra energiberäkningar för att det ska bli korrekt.
- Brukarnas beteende är den faktor som har störst påverkan på energianvändningen i bostadshusen.
- Till synes identiska bostadshus kan ha stor variation i uppmätt energianvändning.
Text: Ann-Sofie Borglund