Värmebehovet påverkas av hur vi beter oss
Bostäders värmebehov påverkas av utomhustemperatur, byggnadens konstruktion samt vilket värmesystem fastigheten har och hur det används. Därutöver påverkas det av hur de boende agerar, till exempel genom att vädra och ändra termostater. Ändå bortser man ofta från de boendes beteende när man gör beräkningar kring en byggnads värmebehov.
Läs vad forskaren Despoina Teli vid Chalmers har att säga om projektet!
Forskarna i detta projekt har haft som mål att fylla den kunskapslucka som finns kring de boendes inverkan på energianvändningen i bostäder. Forskarna har använt datamaterial från en omfattande databas som Boverket samlade in under åren 2007–2008. Databasen – BETSI – innehåller uppgifter om byggnader och deras system, de boende och deras uppfattning om termisk komfort samt detaljerade mätningar av temperaturen inomhus. Forskarna har även använts sig av en liknande fransk studie.
Verklighetsbaserade energiberäkningar
Dataanalyserna visade att inomhustemperaturen var över 21 °C i 80 procent av fallen och över 23 °C i 25 procent av fallen. 82 procent av bostäderna hade konstant temperatur hela dygnet. Höga temperaturer var vanligare i lägenheter på mellanvåningarna i flerbostadshus med fjärrvärme och i bättre isolerade småhus. I flerbostadshusen indikerar resultaten på att det beror på dålig injustering och att det är svårt för de boende att justera temperaturen. I småhusen handlar det istället om reboundeffekter det vill säga att om beteendet ändras så motverkar det nyttan, till exempel om en byggnad isoleras bättre tycker man sig ha råd med en högre temperatur.
Projekt: Beteende och värmebehov i bostäder Utförare: Chalmers Tekniska Högskola Samfinansiärer: Energimyndigheten Projektstart: Januari 2019 Projektslut: December 2020 Projektbudget: 3 000 000 Projektledare: Despoina Teli Energimyndighetens projektnummer: 46850-1
Vid höga inomhustemperaturer upplevde de boende drag från fönster och när de själva kände att det var för varmt inomhus hade de svårt att justera temperaturen. Däremot ansåg de flesta att den termiska komforten var bra både vid höga och låga temperaturer, vilket tyder på att de boende är duktiga på att anpassa sig efter omständigheterna.
För att få bra och acceptabla temperaturer utan att värmebehovet blir större än nödvändigt finns det flera åtgärder som bör genomföras. I studien lyfter forskarna fram att det behövs bättre sammankoppling mellan de boendes beteende, byggnaden och styrsystemen, men också effektivare värmestyrning.
Ytterligare ett intressant resultat i studien är att temperaturen är hög i såväl äldre som nya byggnader och då är det enklare att sänka temperaturen genom bättre injustering i nya byggnader utan att den termiska komforten försämras.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten.
- Energiberäkningar i bostäder bygger idag främst på byggnadens inverkan på energianvändningen. Genom att även inkludera de boendes påverkan på värmebehovet får man en mer verkligenhetsbaserade energiberäkning.
- De boende i studien ansåg att den termiska komforten var bra både vid höga och låga temperaturer, vilket innebär att de boende är duktiga på att anpassa sig efter omständigheterna.
- De boende har oftast låg kunskap om energisystemet i huset och för de som bor i lägenhet ingår värmen i hyran, vilket gör att det inte finns några ekonomiska incitament till att sänka inomhustemperaturen.
- Det behövs en ökad och förbättrad interaktion mellan människor, byggnader och styrsystem för att få ett mer optimerad värmesystem, men också effektivare värmestyrning. Till exempel bör temperaturen kunna sänkas i nya byggnader utan att den termiska komforten försämras.
Text: Ann-Sofie Borglund