Trångboddhet är inget nytt fenomen och uttrycket myntades under 1940-talet och syftade då på att man bodde fler än två personer per rum. Efter att miljonprogrammet byggdes minskade trångboddheten i Sverige, men är idag åter ett faktum. I storstäderna är drygt 20 procent av hushållen trångbodda och det är vanligt att de trångbodda bor i en hyresrätt.

– När man projekterar ventilation utgår man från Boverkets regler och de ser enbart till golvytan, inte hur många som bor i lägenheten. Men om det är en hög boendetäthet i en lägenhet så fungerar den annorlunda än vad den är dimensionerad för. Vi ska i detta projekt ta reda på hur lägenheten och byggnaden påverkas och hur fastigheten då ska förvaltas så att det blir så bra innemiljö som möjligt, berättar Dennis Johansson, forskare vid Lunds tekniska högskola och den som leder projektet.

Webbinarium om projektet

Lär sig mer om projektet! På E2B2s webbinarium den 11 november höjer vi kunskapsnivån och presenterar resultat från projektet.

Kunskapen kring trångboddhet är låg och Dennis Johansson tror att det framförallt beror på att det under flera decennier inte har varit ett stort problem i Sverige. I detta projekt deltar tio samfinansiärer från byggbranschen, vilket visar att frågan om trångboddhet är aktuell och det finns ett intresse att komma till rätta med de problem som det kan medföra.

– Det är bra att vi har fått med många aktörer i projektet, för det är viktigt att kunskapen hur byggnaden påverkas av trångboddhet sprids. Det finns fastigheter med riktigt stora problem, som mögeltillväxt på grund av höga fukthalter. Det är riktigt dåligt för de boende, men innebär också dyra åtgärder för fastighetsägaren. Att få kunskap om vilka åtgärder som behövs för att undvika problemen i tid ger därför flera vinster, säger Dennis Johansson.

Fakta

Projekt: Boendetäthetens påverkan på byggnadens funktion Utförare: Lunds universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Hyresgästföreningen Västra Göteborg, Övriga, NCC Sverige AB, Lindab Ventilation AB, SenseAir, SABO AB, PSIDAC AB, Svensk Ventilation AB, OCO Nordic AB, Saint Gobain Sweden AB, övriga universitet och högskolor Projektstart: April 2019 Projektslut: Mars 2021 Projektbudget: 2 395 000 kr Projektledare: Dennis Johansson Energimyndighetens projektnummer: P47826-1

I projektet kommer man bland annat att kartlägga hur energianvändning, innemiljö, fuktsäkerhet, installationernas funktion och dimensionering påverkas av trångboddhet. Forskarna kommer att genomföra analyser och simuleringar av fuktsäkerhet, innemiljö och installationer baserat på riskområden i bostäder med olika boendetäthet. Målet är att få fram kunskap om hur byggnader och dess tekniska system fungerar och behöver hanteras vid olika boendetäthet.

– I dag tar man inte nog hänsyn till variationerna som blir i en lägenhet eller byggnad utifrån antalet personer som bor där, utan man utgår från schablonvärden. Det är en risk att man då förenklar för mycket och att installationerna i huset inte är anpassade efter verkligheten, säger Dennis Johansson och avslutar:

– Vi hoppas i det här projektet få fram värdefull kunskap om hur boendetätheten påverkar byggnadens funktioner och att därigenom medvetandegöra problemet för projektörer, planerare och fastighetsägare, så att de kan bygga nya hus och utföra renoveringar samt underhålla och driva husen på så bra sätt som möjligt. Även politiker bör känna till detta, eftersom det påverkar planering av bostäder och bostadsområden.

Av Ann-Sofie Borglund

Se även E2B2-projektet "Åtgärder för att minska boendetäthetens påverkan på inomhusmiljön"

Resultat