Trångt i bostaden – negativt för inneklimat och byggnad

Låg kunskap om trångboddhet i Sverige

I Sverige råder det åter trångboddhet. Det märks framför allt i miljonprogrammets flerbostadshus. I denna studie har forskare vid Lunds universitet och RISE undersökt hur detta påverkar byggnaden och innemiljön. Idag är kunskapen om trångboddhet låg och det kan beror på att det under flera decennier inte varit något stort problem i Sverige.

I detta projekt har tio samfinansiärer från byggbranschen deltagit, vilket visar att frågan om trångboddhet är aktuell och att det finns ett intresse att komma till rätta med de problem som det kan medföra.

Studien har utgått från tidigare litteraturstudier och forskarna har även intervjuat fastighetsskötare och bovärdar för att kartlägga problematiken med hög och eventuell låg boendetäthet och dess effekter på energianvändning och inomhusmiljön i bostäder. Därutöver har man gjort analyser och simuleringar av energianvändning, inomhusluftkvalitet, fukttillskott och fuktrisk.

Dåligt inneklimat med risk för skador på byggnaden

Resultatet visar att många av de problem som orsakas av hög boendetäthet ofta är kopplade till byggnader från rekordåren 1961–1975. En bidragande orsak till problemen är ventilationssystemen, eller brist på sådana, som finns i dessa byggnader. Byggnaderna använder självdragsventilation och konstruerades för att tillgodose kraven som rådde för 50 år sedan.

Denna ventilation är ofta otillräcklig för moderna krav – även när boendetätheten inte är särskilt hög. Vidare framkommer att även beteendet vid trångboddhet påverkar inneklimatet. Det kan exempelvis handla om hög användning av vatten,
tvätt och tork i lägenheten och långa koktider. En hög boendetäthet ökar problemen
snarare än orsakar dem.

Resultaten från simuleringarna visar på en tydligt ökad risk för höga inomhustemperaturer under sommaren, höga koldioxidkoncentrationer i allmänhet, höga fuktbelastningar genom hög relativ fuktighet i inomhusluften och en ökad risk för mögelpåväxt på inre ytor på grund av hög relativ fuktighet och kondens. Hög boendetätheten är dock inte enbart negativt utan leder också till bland annat energibesparingar eftersom de boende och dess aktiviteter bidrar till uppvärmning av rummen.

Samtidigt är det viktigt att lyfta de problem som boendetätheten skapar och att åtgärda dessa. I studien lyfter forskarna fram olika åtgärdsförslag. Det handlar bland
annat om att isolera byggnadsskalet, att utforma och placera ventilationsdon så att det kan möbleras nära ytterväggen utan att orsaka kondens. Andra åtgärder
kan vara att installera vattenbesparande munstycken på tappvattenkranar, vilket skulle minska mängden vatten som tillförs inomhusluften och därigenom minska fuktbelastningen.

Tydliga råd i kommande forskning

Forskarna pekar samtidigt på att det behövs tester och utvärdering av olika konkreta och möjliga åtgärder som kan införas för att minska problemen med dålig innemiljö och risker för skador på byggnaden. E2B2 har beviljat vidare finansiering till projektet så att forskarna ska kunna utföra omfattande mätningar i trångbodda lägenheter före och efter olika åtgärder med påföljande simuleringar. Baserat
på resultat från den studien kommer forskarna förhoppningsvis att kunna ge tydliga råd kring hur bostadsbolag ska hantera de problem som hög boendetäthet orsakar,
utan att behöva öka energianvändningen nämnvärt eller höja hyran.

Text: Ann-Sofie Borglund

Se även E2B2-projektet "Åtgärder för att minska boendetäthetens påverkan på inomhusmiljön"

Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten/slutrapporterna