Läs vad Ulla Janson, universitetslektor på Lunds tekniska högskola, har att säga om projektet!
Värmeböljor blir allt vanligare i Sverige, vilket har gjort att frågan om komfortkyla på äldreboende har aktualiserats. Äldreboende är en speciell miljö där det bor personer som är extra känsliga för höga temperaturer. Dessutom är det en arbetsplats där personalen ska må bra, vilket försvåras vid höga inomhustemperaturer.
Goda möjligheter
Idag har nästan varannan kommun brist på äldreboende, vilket gör att det kommer att byggas många nya äldreboende de kommande åren. I byggreglernas energikrav ingår värden för uppvärmning, fastighetsel, varmvatten och kyla. För äldreboenden är varmvattenschablonen ofta den största energiposten och dominerar därför projektering av dessa energiförsörjningssystem. Denna schablon bygger på ett viktat värde för bostäder och lokaler, men på äldreboende används oftast betydligt mindre vatten än i vanliga bostäder. Att energimängden för varmvatten är beräknad högt gör att det är begränsat med utrymme för komfortkyla – om äldreboendet samtidigt ska uppfylla kraven i BBR.
Verkliga värden
I detta projekt har forskarna tagit reda på verkliga värden för varmvattenanvändning i äldreboende. Resultatet visar att det uppmätta energibehovet för varmvatten är lägre än det angivna schablonvärdet för flerbostadshus, men något högre än schablonvärdet för lokaler. Medelvärde för det uppmätta energibehovet för varmvatten är 7,9 kWh/(m2·år), vilket ligger till grund för det av forskarna föreslagna schablonvärdet för energibehov för varmvatten på 10 kWh/(m2·år).
I projektet har man även mätt inomhustemperaturen, vilken visar att temperaturerna är ungefär de samma för utrymmen som används av boende som för personalen. I vissa rum för de boende var temperaturerna högre än vad kraven anger och det var också periodvis för höga temperaturer för att klara gränsvärdena för en god arbetsmiljö.
Projekt: Energieffektiva äldreboenden med god inomhuskomfort – mätning och analys av energianvändning och inomhustemperatur
Utförare: Lunds universitet
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Skanska Sverige
Projektstart: Januari 2020
Projektslut: Juni/juli 2022
Projektbudget: 4 738 452 kr
Projektledare: Ulla Jansson
Energimyndighetens projektnummer: P49558-1
Behövs aktiv och passiv kyla
För att minska risken för övertemperaturer i både de boendens rum och personalutrymmen bör byggnaden utformas med passiva kyllösningar, som väl genomtänkt solavskärmning och att man vädrar vid svala utomhustemperaturer. Detta kan behöva kombineras med aktiv kyla från kylmaskiner eller fjärrkyla. Om man räknar schablonvärdet från de verkliga värdena på varmvattenbehovet bör den aktiva kylan kunna ingå och ändå uppfylla kraven i BBR. Att få komfortkyla på äldreboende skulle kunna leda till ett bättre inomhusklimat – till fördel för både de boende och personalen på äldreboenden.
Läs mer om projektet i slutrapporten nedan.
- Schablonvärde för energibehov för varmvatten i äldreboenden föreslås i studien vara 10 kWh/(m2·år), baserat på det uppmätta medelvärdet på 7,9 kWh/(m2·år). Om man använder detta schablonvärde för varmvatten ökar möjligheterna att inkludera komfortkyla i byggnadens energianvändning och ändå klara BBR:s energikrav.
- Mätningar visar att de riktvärden som Arbetsmiljöverket föreskriver för inomhustemperatur överskrids, i vissa fall långvarigt. Även uppmätta temperaturer i boenderum överskrider rekommenderade värden vid höga utomhustemperaturer.
- För att sänka värmen och minska risken för övertemperaturer bör byggnaden utformas med passiva kyllösningar, som exempelvis att personalutrymmen placeras i norrläge och att det finns goda möjligheter till solavskärmning.
- Om det finns behov av att ytterligare få ner inomhustemperaturen kan den passiva kylan behöva kompletteras med aktiv kyla.
- Att kyla äldreboenden under varma dagar genom passiv och aktiv kyla leda till att arbetsmiljön avsevärt förbättras och ger ett bra inomhusklimat på äldreboende för både brukare och personal.
Text: Ann-Sofie Borglund