Läs vad Thomas Olofsson, professor vid Umeå universitet, har att säga om projektet!
Studien har genomförts på Naturvetarhuset vid Umeå universitet. Den fem våningar höga byggnaden består av tre flyglar som länkas ihop med en gemensam byggnad. Den byggdes på 1970-talet och omfattar en total yta på cirka 26 000 kvadratmeter. Byggnaden har flera typer av rum – föreläsningssalar, laboratorier, kontor, konferensrum med mera. En del av byggnadens ventilation styrs av ett avancerat behovsstyrt system, medan övriga delar av byggnaden har ett konventionellt omblandande ventilationssystem.
Viktigt studera närvaron
Som underlag för närvaro används ofta antaganden som bygger på generella modeller. Detta trots att denna faktor är väldigt viktig för hur mycket energi som används. Genom att studera närvaron kopplat till energianvändning får man ett mer exakt underlag.
I projektet har man installerat sensorer i utvalda kontorsrum och föreläsningssalar. Sensorerna har mätt närvaron, koldioxidhalten, temperaturen, luftfuktigheten samt el- och värmeanvändningen.
Studien visar att placeringen av sensorerna har stor inverkan för hur noggrant närvaron kan detekteras. Det går att öka noggrannheten genom att kombinera sensordata och på så sätt kompensera att vissa sensorplaceringar har begränsningar vad gäller att exempelvis detektera rörelser. Undersökningar visar också att koldioxidsensorer med fördel kan kombineras med en rörelsesensor. Det kompenserar en möjlig fördröjning av koldioxidsensorns reaktion på förändringar i rummets koldioxidkoncentration.
Projekt: Energieffektivisering av byggnader med närvarodetektering Utförare: Umeå universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten Projektstart: Mars 2019 Projektslut: December 2021 Projektbudget: 2 133 935 kr Projektledare: Thomas Olofsson Energimyndighetens projektnummer: P47878-1
Effektivare användning av salar
I projektet har man även använt olika modeller för att undersöka möjligheter till effektiviserad användning av föreläsningssalar. En intressant upptäckt var att alla föreläsningssalarna sällan behövde användas samtidigt. Det gör att det kan bli relativt enkelt och lönsamt att stänga minst en föreläsningssal och överföra bokningarna till andra tider. Genom att använda lokalerna mer effektivt går det att minska energianvändningen och effekttoppar, vilket leder till lägre kostnader. Studien visar också att det genom att använda en datadriven metod finns goda möjligheter att bättre nyttja naturligt dagsljus, vilket kan spara energi.
Akademiska Hus, som äger och förvaltar många universitets- och högskolebyggnader i landet, har varit aktiva i projektet. Studien är gjord vid Umeå universitet, men forskarna menar att resultaten bör fungera väl även för andra universitet och högskolor. Medverkan från Akademiska Hus ökar förutsättningarna för en sådan spridning.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- Genom att installera närvarosensorer på universitet och använda data från dessa sensorer går det att minska energianvändningen, effekttoppar och kostnader för hyra och service.
- För att noggrant kunna mäta närvaron är det viktigt att sensorerna placeras på rätt plats.
- Detektering av närvaro blir bättre om man kombinerar sensorer med olika positioner.
- Det går i högre utsträckning att använda naturligt dagsljus i föreläsningssalar, särskilt under vår och höst.
- Föreläsningssalar går att använda på ett mer effektivt sätt än idag. Detta genom att man i högre utsträckning koncentrerar bokningarna till ett färre antal salar. Därigenom sparar man energi och kan minska effekttoppar.
Text: Ann-Sofie Borglund
Lär dig mer om forskningsprojektet
Se filmen där du får höra Thomas Olofsson, professor vid Umeå universitet, presentera projektet på 30 minuter. Du kan även läsa mer i tidningen Energi och Miljö från den 26 januari 2021.