Beteende påverkar energianvändningen på ett påtagligt sätt. Vetenskapliga studier visar att ett energieffektivt beteende kan minska energianvändningen med 30 procent jämfört med genomsnittligt bruk, medan ett energislösande beteende kan innebära upp till 30 procent ökad energianvändning.

– Det som dock sällan dokumenteras är påverkan av användarnas beteende, som en reaktion på felaktiga inställningar i kontrollklimatet som exempelvis styrsystem. Om ventilationen är otillräcklig kommer folk att öppna fönstren för att öka graden av frisk luft. På vintern kommer det att orsaka obehag och öka energiförbrukningen. Det som var avsett att spara energi, det vill säga el för ventilation, leder då istället till ökad energianvändning, säger Marco Molinari, forskare vid KTH.

– Vårt projekt syftar till att utveckla en metodik och verktyg för att automatiskt identifiera dessa fel, att bedöma vad som är deras inverkan på energianvändningen och att utvärdera den ekonomiska genomförbarheten för sådana lösningar, säger Marco Molinari vidare.

Han kommer att genomföra projektet tillsammans med forskarna Davide Rolando, Katarina Bäcklund och Jonas Anund Vogel vid KTH.

Fakta

Projekt: Kostnads- och energieffektiva styrsystem i byggnader
Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Botrygg Bygg Linköping AB, Akademiska Hus AB, Tovenco AB

Projektstart: Februari 2019
Projektslut: September 2023
Projektbudget: 6 612 126 kr

Projektledare: Marco Molinari
Energimyndighetens projektnummer: P2018-90132

I projektet ska forskarna analysera data från KTH Live-In Labs testbäddar för att ta reda på vilka felaktiga inställningar som är vanliga i styrsystemen för värme och ventilation. Genom dataanalyserna kommer forskarna därefter att identifiera vilka förbättringar som finns.

Forskarna kommer att använda tre byggnader för demonstration av IKT-infrastrukturen. Två av dessa ligger på KTH-området i Stockholm och en byggnad ägs av Botrygg i Uppsala.

– Genom att forskningen är förlagd till testbäddar och att vi har ett nära samarbete med industrin, bland annat företag som Akademiska Hus, Tovenco och Botrygg, hoppas vi får svar på viktiga designfrågor. Det kan exempelvis handla om vilka sensorer som är nödvändiga att installera, hur data ska hanteras, struktureras och lagras samt vilken kostnadseffektiv lösning man bör använda för smart övervakning för en byggnad med vissa givna egenskaper, säger Marco Molinari.

Resultaten från testerna i demonstrationsprojekten kommer att ge underlag till vilka energibesparingsmöjligheter som finns. Dessa resultat kommer att kompletteras med en analys för att identifiera de bästa möjligheterna att använda IKT för att spara i energi, i såväl nya som befintliga byggnader.

Till projektets resultat

Text skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början