Läs vad forskaren Hans Bagge vid Lunds universitet har att säga om projektet!
Den digitala tekniken har revolutionerat möjligheterna att mäta olika parametrar i en byggnad. Men det är först när man mäter rätt saker och värdena presenteras på ett användarvänligt sätt som de kommer till riktigt stor nytta. Risken är annars stor att det finns mängder med mätdata som faktiskt ingen använder eller att man missar något väsentligt.
Analyserade mätvärden
I detta projekt har forskarna haft fokus på att presentera och analysera mätvärden från nollenergibyggnader. Mätvärdena kommer från Energimyndigheten och härrör från ett 30-tal näranollenergibyggnader som har samlats in upp till fyra år. I varje byggnad finns mellan 12 och 114 mätpunkter. Forskarna har genomfört analyser på dessa mätvärden och nu finns beskrivningar av energi- och inneklimatrelaterade parametrar för alla dessa näranollenergibyggnader. Analyserna visar att i genomsnitt använder byggnader 30 procent mer specifik energi (den energi som Boverket ställer krav på) vad som var projekterat. Flera av analyserna handlar om brukarnas beteende kopplat till energi. Resultatet visar att brukarnas beteende påverkar energianvändningen och varierar stort både mellan olika byggnader och olika lägenheter.
Projekt: Nyttiggörande av mätdata från nära-nollenergibyggnader – analyser och visualisering Utförare: Lunds universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, WSP Sverige AB, Helsingborgshem AB, Swegon Group AB, Saint Gobain Sweden AB, SenseAir, PSIDAC AB, Primeproject AB, Ömangruppen Svenska AB, Övriga, OCO Nordic AB, AirSon Engineering AB, Nibe AB med flera Projektstart: April 2019 Projektslut: Januari 2021 Projektbudget: 2 448 000 kr Projektledare: Hans Bagge Energimyndighetens projektnummer: P47827-1
En viktig del i projektet har varit att utveckla en databas för att kunna presentera mätdatan på ett överskådligt sätt. Innan projektet startade fanns det ingen tydlig struktur över mätdatan och det var svårt att få en överblick över vilka data som fanns. En svårighet var också att samma parametrar benämnts på olika sätt, vilket försvårar när man vill göra jämförelser. Exempelvis fanns fyra olika benämningar för hushållsel.
Lättillgänglig information
Den nya databasen innehåller Energimyndighetens mätdata över nollenergibyggnader. Den är presenterad på ett lättillgängligt och konsekvent sätt per byggnad tillsammans med information om mätdata. Databasen går också att använda vid nya projekt. Då blir startsträckan kortare och man kan direkt jobba med att analysera själva mätdatan.
I rapporten presenteras intressanta analyser av datamaterialet gällande tolv olika områden, bland annat inomhustemperatur, hushållsel, värmemängd för tappvarmvatten, projekterad och uppmätt energianvändning.
För att kunna göra djupare analyser och jämförelser mellan olika byggnader påpekar forskarna att datamaterialet hade behövt mer metadata kring byggnaderna. Det är något som man kan utveckla framöver när nya mätprojekt planeras.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten nedan.
- Data från ett 30-tal näranollenergibyggnader finns nu strukturerade och presenterade på ett användbart sätt i en ny databas.
- Databasen kan även användas i nya projekt. Det är tidsbesparande eftersom man direkt kan arbeta med olika analyser och ta fram resultat.
- I genomsnitt använder nollenergibyggnaderna 30 procent mer specifik energi än projekterat.
- Flera av analyserna hanterar brukarrelaterade parametrar och resultaten visar på en stor spridning mellan olika byggnader och lägenheter.
- Mätdatan och analyserna från nollenergibyggnaderna är ett viktigt komplement till andra mätdata- och referensmaterial. Detta genom att dessa värden inte finns med sedan tidigare och att de bygger på nya mätvärden
Text: Ann-Sofie Borglund