De investeringsbeslut som tas för byggnader är avgörande för deras miljöpåverkan under flera decennier framöver eftersom byggnader har lång livslängd. Livscykelanalyser (LCA) är en bra metod som ger information om byggnaders miljöpåverkan och kompletterar den ekonomiska informationen om byggnaden. LCA hjälper till att vidta åtgärder för att öka resurseffektiviteten för byggnader och byggande.

Arbetet med livscykelanalyser (LCA) i byggnader har pågått i mer än 20 år, trots det är det fortfarande en hel del skillnader internationellt för hur analyserna räknas fram.

– Arbetet har pågått länge, men det är faktiskt först nu som LCA börjar bli intressant för en bredare tillämpning och dessutom införs i lagstiftning i flera länder. Då ställs frågor på sin spets om hur man tillämpar livscykelanalyser och det finns ett behov av att harmonisera hur man räknar. Det blir också tydligt att det måste finnas enkla metoder att räkna ut livscykelanalyserna i byggnader, säger Tove Malmqvist, docent på KTH och en av tre svenska representanter i IEAs Annex 72.

I Annex 72 deltar länder från hela världen, men majoriteten är europeiska. Målet med projektet är framförallt att arbeta med metodutveckling och harmonisering av LCA i byggnader, så att man i högre grad arbetar med gemensamma robusta metoder oavsett land. Projektet är också en plattform för att utbyta erfarenheter och kunskap inom partnerländerna samt att få fler länder att börja använda LCA i byggnader.

Fakta

Projekt: Livscykelanalys för byggnader i en internationell kontext Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan Samfinansiärer: Energimyndigheten Projektstart: Oktober 2018 Projektslut: September 2021 Projektbudget: 2 926 000 kr Projektledare: Tove Malmqvist Energimyndighetens projektnummer: P46881-1

I projektet finns flera olika arbetspaket. Tove Malmqvist är delprojektledare för ett arbetspaket där de kommer att ta fram olika fallstudier som ska illustrera hur olika metodikval i livscykelanalyserna påverkar slutresultatet.

– En stor del av arbetet inom Annex 72 går ut på metodutveckling och att räkna fram olika scenarier, men det är också viktigt hur livscykelanalyserna tillämpas och vilka konsekvenser olika val får. Jag ansvarar för ett arbetspaket med kvalitativa fallstudier, där vi bland annat studerar hur besluten utifrån livscykelanalyser går till och vilket inflytande det får för byggnadens miljöpåverkan, berättar Tove Malmqvist.

Ytterligare en viktig fråga i LCA är hur och på vilka grunder scenarier för framtiden ställs upp. Detta kan ha betydelse för vilka slutsatser som dras kring vilka åtgärder som är lämpliga för att minska miljöpåverkan i byggnaden.

– I Sverige är detta relevant för flera styrmedelsinitiativ och andra initiativ, som Fossilfritt Sverige. Men i projektet kommer vi också att arbeta med att försöka konkretisera målvärden för byggnader som kan ligga mer i linje med till exempel Parisavtalet. Det är inte tillräckligt att minska energianvändningen i byggnader, vi behöver också se till andra parametrar som exempelvis hur yteffektiva byggnader är och vilka materialval som görs, säger Tove Malmqvist.

Av Ann-Sofie Borglund