Läs vad projektledare Farshid Shadram, IVL, har att säga om projektet!
I tidig projektering av nybyggnation eller renovering är fokus ofta att hålla nere kostnaderna och att minska användningen av energi i driftsfasen. För att förbättra byggnadernas hållbarhetsprestanda behöver man titta bredare och i projekteringsfasen även inkludera designlösningar som minimerar energianvändning, koldioxidutsläpp och kostnader ur ett livscykelperspektiv. Tidigare studier inom andra branscher visar att datordrivna optimeringar såsom maskininlärning, genetiska algoritmer och AI kan vara ett bra verktyg för att förbättra hållbarhetsparametrarna. Inom byggsektorn är det dock fortfarande rätt ovanligt att använda sådana optimeringsmetoder.
Projekt: Datordrivna optimeringar för att ökad hållbarhetsprestanda
Utförare: IVL Svenska Miljöinstitutet
Samfinansiärer: Energimyndigheten, NCC, Skanska Sverige
Projektstart: November 2019
Projektslut: December 2022
Projektbudget: 3 209 455 kr
Projektledare: Johan Holmqvist och Farshid Shadram
Energimyndighetens projektnummer: P49535-1
Ta mer hållbara beslut
I detta projekt har forskare utvecklat en optimeringsmetod som kan stödja byggaktörer och beslutsfattare, så att de i en tidig projekteringsfas av renovering eller nybyggnation kan ta mer hållbara beslut.
Optimeringsmetoden har testats i fyra fallstudier av nybyggnation och renovering av bostadshus som byggs av Skanska och NCC, vilka också ingått i projektet. Resultaten visade att det går att skapa en automatiserad optimeringsprocess för att identifiera designlösningar som minimerar energianvändning, koldioxidutsläpp och kostnader ur ett livscykelperspektiv.
Passiva och aktiva åtgärder
Fallstudierna visar att metoden också kan identifiera både passiva och aktiva energieffektiviseringsåtgärder. Med passiva energieffektiviseringsåtgärder menas exempelvis extra isolering eller treglasfönster, medan aktiva energieffektiviseringsåtgärder rör bland annat mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeväxlare (FTX) eller en solpanel. Dessa åtgärder är viktiga för att kunna förbättra hållbarhetsprestandan ur ett livscykelperspektiv, trots att de kan ha en betydligt kortare livslängd än en byggnad. Det innebär att flera byten av tekniken kan krävas, vilket bidrar till ytterligare inbyggd energi och klimatpåverkan samt underhållskostnader under livslängden.
Läs mer om projektet i slutrapporten nedan
- En ny optimeringsmetod är utvecklad för att kunna stödja byggaktörer och beslutsfattare att kunna fatta mer hållbara beslut i tidig projektering av renovering eller nybyggnation.
- Metoden kan förbättra en byggnads hållbarhetsprestanda sett till energianvändning, koldioxidanvändning och kostnader ur ett livscykelperspektiv.
- I fyra fallstudier har metoden kunnat identifiera både passiva och aktiva energieffektiviseringsåtgärder och vilka som är bäst lämpade beroende på byggnad.
- Fallstudierna gav även en bättre förståelse för vilka åtgärder som kan öka byggnaders hållbarhetsprestanda ur ett livscykelperspektiv och i rapporten samt i de publicerade vetenskapliga artiklarna beskrivs dessa resultat.
Text: Ann-Sofie Borglund