– Biologisk energilagring är en mycket stor och outnyttjad resurs. Genom biologisk nedbrytning vid kompostering frigörs en stor mängd värme, ofta mer än förbränningsvärdet och så mycket som tio gånger mer än biogasen som kan utvinnas från samma material. Detta gör det intressant för uppvärmning, förklarar Anders Linde som leder projektet.

Temperaturen på värmen i komposten är relativt låg (under 70 grader), men teoretiska studier visar att det kan passa i lågtempererade värmesystem för dagens energieffektiva hus eller för växthus.

I denna genomförandestudie ska man undersöka hur temperatur- och effektreglering samt värmespridning bäst ska tillämpas i praktiken. I studien kommer man att ta fram två komposthögar. Den mindre av dem omfattar fyra kubikmeter och den större är på 15 kubikmeter. Båda komposthögarna kommer att innehålla flis och ett kväverikt material, troligtvis gödsel. I varje hög kommer det att läggas slangar i olika lagar, som ska transportera vidare värmen till testbyggnaderna som i detta fall är växthus – ett mindre växthus på en villatomt och ett större växthus som hör till ett företag i Floda, utanför Göteborg. Att kunna använda billig värme till just växthus gör att man kan förlänga odlingssäsongen.

Fakta

Projekt: Bionedbrytning för uppvärmning av byggnader
Utförare: Building Future Institute Sweden
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Bengt Dahlgren AB, Building Future Institute Sweden, Bydemand Kommanditbolag

Projektstart: juni 2020
Projektslut: augusti 2021
Projektbudget: 603 500 kr

Projektledare: Anders Linde

Energimyndighetens projektnummer: P50445-1

Att värma hus med värmen från kompost är ingen ny företeelse, utan började användas på 1970-talet av en fransk bonde. Resultaten från hans system har verifierats i vetenskapliga studier. På senare tid har ett koncept kallat ”Biomeiler” testats i flera europeiska länder. Då handlar det om värmen från riktigt stora system, på omkring 250 kubikmeter träflis. I Sverige är det däremot fortfarande mycket ovanligt med värmelösningar av detta slag, vilket framförallt beror på att energipriserna har varit låga och husen tidigare har haft ett större uppvärmningsbehov.

– Den stora drivkraften för detta system är i första hand att kunna lagra energi och minimera effekttoppar. Dessutom får man värmen från material som annars ses som avfall och det innebär även att man kan få ett mer cirkulärt flöde genom att restprodukten från komposten sedan användas som jordförbättring, säger Anders Linde.

I projektet kommer man bland annat att undersöka hur stor kompost som krävs för olika effektbehov, om det behövs värmeisolering av kompostanläggningen, vilka kompostmaskiner som är bäst för detta ändamål samt göra en kostnadskalkyl för byggnadsimplementering.

En nackdel med systemet är att det leder till utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Detta bör dock kunna åtgärdas genom att man bygger en sluten tank.

– I nästa skede kommer lösningar för att förhindra utsläpp att vara viktig. Nu ska vi först se till om vi får ett system som fungerar, säger Anders Linde och fortsätter:

– Vi hoppas få fram ett system där vi får ut mycket energi med lite förluster och där det också går att plocka ut mycket effekt korta stunder, till exempel om det är några dagar med sträng kyla. Då gör systemet stor nytta.

Av Ann-Sofie Borglund