Vårt mål är också att ta fram ett projekteringsverktyg så att fler anläggningar kan byggas, säger Angela Sasic Kalagasidis, biträdande professor vid Chalmers och den som leder projektet. (bilden)

En effektiv värmelagring kan bidra till att väsentligt minska energi- och effektbehovet i byggnader. Idag används huvudsakligen värmelagring med vatten i tankar. Detta sätt att lagra är dock rätt skrymmande. I takt med att fler byggnader värms med solvärme och överskottsvärme blir lagringskapaciteten viktigare, detta då dessa energikällor inte kan ge en konstant energiproduktion.

Fakta

Projekt: Projekteringsverktyg för solvärmelager med fasändringsmaterial Utförare: Chalmers tekniska högskola AB Samfinansiärer: Mark Vävaren 1 Fastighet, Vesam Projektstart: januari 2015 Projektslut: maj 2018 Projektbudget: 4 488 000 kr Projektledare: Angela Sasic Kalagasidis E-post: angela.sasic@chalmers.se Energimyndighetens projektnummer: 39695-1

Ett värmelager (tank) med fasändringsmaterial har flera gånger större värmelagringskapacitet och jämnare värmelagringstemperatur än traditionellt vattenbaserat värmelager vid samma förhållanden. Det tar dessutom mindre plats. Trots tydliga vetenskapliga bevis för att möjligheterna med fasadändringsmaterial, har tekniken inte kommit ut på marknaden vad gäller värmelagring.

I Kinna, söder om Borås, finns dock en unik anläggning med fasändringsmaterial. Under 2014 installerades den i en nyrenoverad industrilokal, som numera är träningslokaler för Friskis & Svettis. Träningslokalen har ett stort och ojämnt behov av komfortkyla, värme och varmvatten under dagen och mellan säsongerna. Målet med värmelagringskonceptet är att, genom att utnyttja värme från solfångare och överskottskottvärme från lokalen, jämna ut kyl- och värmeeffektbehovet samt minska det totala energibehovet för både komfortkyla och värme/tappvarmvatten.

Vad är fasändringsmaterial?

Förändringsmaterial benämns ofta PCM, vilket är den engelska förkortningen för phase-change material. Det är ett material med en hög smältvärme, som smälter och stelnar vid en viss temperatur. Det gör att materialet är väldigt passande för att lagra och frigöra stora mängder energi. Lämpliga material är exempelvis saltlösning eller vax.

Värmelagret är uppbyggt av cirka 1000 platsstavar fyllda med vattenbaserade saltlösningar som är inlagda i en välisolerad tank. Stavarna är utvecklade av det svenska företaget Vesam och saltlösningen tillverkas av det Skövde-baserade företaget Climator AB. Vesam ingår i projektet liksom Mark Vävaren 1 Fastigheters AB, som äger fastigheten med träningslokalen.

– Energikonceptet är unikt i Sverige liksom internationellt. I projektet ska vi utvärdera anläggningen. Vi kompletterar också med mindre värmelager, som vi tester i labbet på Chalmers, säger Angela Sasic Kalagasidis och avslutar:

– Vi ska ta reda på under vilka förutsättningar som värmelager med fasadändringsmaterial är optimalt och kostnadseffektivt. Vi ska också omvandla våra beräkningar till ett projekteringsverktyg för dimensionering av sådana här anläggningar, så att fler anläggningar kan byggas. Att det saknas projekteringsverktyg ser vi som en viktig anledning till att det inte finns fler anläggningar.

Text: Ann-Sofie Borglund


I projektgruppen ingår även doktorand Pepe Tan och biträdande handledare Pär Johansson vid Chalmers, Stig Högnäs från Vesam och Jörgen Lillieroth från Mark Vävaren.