Anpassning av solelanläggningar till nordiska förhållanden

‒ Intresset för solelanläggningar ökar kraftigt i hela Sverige och majoriteten av dessa installeras på tak. I norra Sverige finns det gott om lämpliga tak och de ökar i takt med att det etableras fler datahallar och nya industrier, säger Anna Malou Petersson, enhetschef vid RISE och den som leder projektet.

‒ Solelanläggningar som installeras i snörika regioner har dock andra förutsättningar än om det inte är mycket snö. Det är viktigt att dessa anläggningar anpassas till detta klimat, annars riskerar man att sätta upp anläggningar som inte levererar det som ägaren har förväntat sig. Det kan i förlängningen leda ett dåligt rykte för solelanläggningar och att färre anläggningar installeras, menar Anna Malou Petersson.

Solcellsmoduler som monteras på stora låglutande tak är oftast vinklade med en lutning på 10‒20 grader. Om man har en sådan montagelösning i områden med mycket snö leder det till att ett tjockt snötäcke lägger sig ovanpå solelanläggningen under vintern, eftersom snön inte har någonstans att ta vägen. Följden av detta blir stora produktionsbortfall, då det tar lång tid för snön att smälta bort på vårvintern.

En analys från SMHI:s mätstationer i norra Sverige visar att under januari-april instrålas drygt 20 procent av den årliga globala horisontella instrålningen och den potentiella produktionen under denna period riskerar därmed att gå förlorad. Det ackumulerade snötäcket utsätter dessutom anläggningen för en hög last som kan leda till skadade moduler. Det finns därför flera anledningar till att utforma solelanläggningar som är anpassade för snörika regioner. En utmaning ligger i att hitta utformningar som minimerar snöpåverkan, samtidigt som de tål vindlaster och är kostnadseffektiva.

I detta projekt kommer forskarna inledningsvis att utveckla ett modelleringsverktyg som simulerar vindlaster för denna typ av anläggningar. Modellen kommer att verifieras med tester av referensfall i vindtunnel och mätningar vid verkliga solelanläggningar. Olika möjliga utformningar kommer sedan utvärderas med hjälp av modellen och även utvärderas mot referensfallet med avseende på instrålning, potentiell produktion, kostnad och snöskuggning. Utifrån dessa resultat kommer forskarna att utveckla några olika anläggningar som är optimerade för stora mängder snö.

‒ Målet är att vi i detta projekt kan utveckla 1–3 utformningar av solelanläggningar som är optimerade för låglutade tak i snörika regioner. Luleå Energi är med och finansierar projektet och om vi får fram riktigt bra koncept vill de testa dessa i verkliga anläggningar, säger Anna Malou Petersson.

‒ Det vore verkligen roligt om vi kan nå dit med tanke på den potential och det ökade intresset som finns för förnybar el från solen, avslutar Anna Malou Petersson.

Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund

Till projektets resultat