Läs vad dåvarande projektledare Anders Linde berättade vid projektets början.
Att använda värmen som bildas i en kompost till uppvärmning av byggnader innebär flera fördelar. Det gör att restprodukter kan komma till bredare nytta och ge uppvärmning utan något större transportbehov. Biomassa som ved, kökskompost och gödsel innehåller stora mängder kemisk energi som utvecklas vid biologisk nedbrytning. Teoretiska studier visar att det går att utvinna lika mycket energi vid kompostering som vid förbränning, men enligt vetenskapliga studier kan man som mest utvinna knappt hälften (2 kWh/kg torrvikt). Tidigare forskning visar att bästa sättet att ta ut värme ur en kompost är via luft. Det beror på att det mesta av värmen finns bunden i ånga.
Svårt hålla komposten fuktig
I denna studie har man testat två olika varianter av uppvärmning från komposter. I det första försöket användes en liten kompost på fyra kubikmeter. I den isolerade komposten fanns träflis blandat med hästgödsel, vilken under uppförandet vattnades rejält. I komposten fanns slangar i olika lager som transporterade vidare värmen till testbyggnaderna. Slangarna kopplades till en konvektor i ett växthus och cirkulerades med en cirkulationspump. Till en början steg värmen snabbt till 55 grader med ett effektuttag på 150 W, men temperaturen avtog snabbt. Cirkulationspumpen stängdes av efter fyra dagar för att se om processen återhämtade sig. Då hade man levererat cirka 7 kWh. Ett problem var att hålla materialet i komposten fuktigt. Detta trots att man vattnande regelbundet. Man gjorde även försök att få igång processen med hjälp av flytande kvävegödning, men det gav liten effekt.
Projekt: Bionedbrytning för uppvärmning av byggnader
Utförare: Building Future Institute Sweden
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Bengt Dahlgren AB, Building Future Institute Sweden, Bydemand Kommanditbolag
Projektstart: juni 2020
Projektslut: november 2021
Projektbudget: 603 500 kr
Projektledare: Eva Pedersen (tidigare Anders Linde)
Energimyndighetens projektnummer: P50445-1
Jämnare temperatur
I det andra försöket hade man en kompost på tio kubikmeter. Den var fylld med träflis och drav från ölproduktion. Detta försök genomfördes sommartid och komposten var därför oisolerad. Värmen steg snabbt till cirka 60 grader, men här sjönk den inte lika snabbt som med den lilla komposten utan låg runt 40 grader även efter att cirkulationspumpen slagits på. För att öka temperaturen tillfördes organiskt material från öltillverkning och juicetillverkning. Då steg temperaturen till 55 grader. Forskarna kunde konstatera att om man ska tillföra material behöver det blandas för att få ut så mycket värme som möjligt. Totalt levererades 150 kWh.
Resultaten från dessa försök visar att dessa enklare metoder inte lämpar sig för småskalig uppvärmning. Det var oväntat svårt att få igång och upprätthålla processen och effektutbytet var litet.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- Teoretiska studier visar att det finns stor potential att utvinna värme från komposter. I detta försök har man gjort två praktiska försök, men de visar att det inte lönar sig att ha en mindre kompost som uppvärmningskälla.
- Försöken genomfördes på en kompost på fyra respektive tio kubikmeter. Resultaten visar att de är för små för att bli lönsamma som enskild uppvärmning. Däremot kan de bli lönsamma i ett större system som hanterar organiskt avfall och som också leder till minskade transporter.
- Komposthögar med träflis och vattencirkulationer medför flera svårigheter. Det krävs en mer tekniskt avancerad lösning och ett slutet system med luftburen värme för att få större värmeutbyte per kilo biomassa. Det leder också till mindre arbete och en bättre styrning av kompostprocessen.
Text: Ann-Sofie Borglund