Enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv ska alla nya fastigheter efter år 2021 vara näranollenergibyggnader och befintliga byggnader ska renoveras till energieffektiva standarder. Vilken form av uppvärmning byggnaderna väljer påverkar möjligheterna att nå såväl svenska som internationella klimat- och energimål. Det finns idag studier rörande uppvärmning av lågenergibyggnader kopplat till klimat- och energimål, men de är inriktade på antingen den enskilda byggnaden eller på nationell nivå. Värmeförsörjning är lokal, men påverkas av beslut som tas på en mer övergripande nivå. Det är därför viktigt att få en förståelse för hur energieffektiviseringsåtgärder i det nationella byggnadsbeståndet påverkar och samspelar med lokala, värmeförsörjningsalternativ.
‒ När man enbart ser till enskilda byggnader är det svårt att förstå vilka systemeffekter som kan uppstå. Vi kommer därför i detta projekt att ta ett bredare grepp och på ett samlat sätt belysa olika aspekter kopplat till uppvärmning, säger Akram Sandvall på IVL Svenska Miljöinstitutet och den som leder projektet.
I projektet kommer forskarna att ha fokus på hur valet av olika uppvärmningsteknik i områden med lågenergihus påverkar systemkostnad, energisystemens utformning och klimatpåverkan på sikt.
Projekt: Optimerad värme till områden med lågenergibyggnader
Utförare: IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Sveriges Byggindustrier Service AB, Falu Energi & Vatten AB, Eksta Bostads AB, AB Borlänge Energi, NCC AB, VänerEnergi AB, Tekniska verken i Linköping AB
Projektstart: maj 2020
Projektslut: augusti/september 2022
Projektbudget: 3 530 000 kr
Projektledare: Akram Sandvall
Energimyndighetens projektnummer: P50380-1
Mer specifikt ska man titta närmare på enskilda värmekällor för olika typer av fastigheter och tre olika varianter av fjärrvärmesystem. De fjärrvärmesystem som omfattas i studien är:
- småskalig lågtempererad fjärrvärme,
- en anslutning till returledningen i ett befintligt,
- närliggande större fjärrvärmesystem, en kombination av fjärrvärme och enskilda värmekällor med möjlighet att även leverera värme från byggnaden till nätet.
De olika alternativen ska analyseras med hjälp av energisystemmodellen TIMES på lokalnivå, medan värmebelastningskurva för olika lågenergibyggnadsområden och för olika alternativ för värmeleverans analyseras med ECCABS, som är ett analysverktyg för byggnaders energibehov. Målet är att utvärdera de olika värmealternativens påverkan på energisystemet, klimatpåverkan och ekonomi sett från ett systemperspektiv. Därigenom kan man se vilka som är de mest kostnadseffektiva värmeförsörjningsalternativen i ett område med lågenergihus när man ska uppnå nationella och internationella energi- och miljömål. Man ska också identifiera hur de olika värmeförsörjningsalternativen påverkar energisystemet utifrån bränsle- och elanvändning/produktion och primärenergianvändning ‒ sett ifrån dess påverkan på lokal och nationell nivå.
‒ Slutligen ska vi ta fram underlag för att kunna utforma energipolicys som optimerar produktion av värme med låg klimatpåverkan sett ifrån ett systemperspektiv, säger Akram Sandvall.
Hon hoppas att resultaten från projektet kommer att underlätta för beslutsfattare inom bygg- och energibranschen, så att de kan ta mer underbyggda beslut när det gäller de mest energieffektiva lösningarna när man planerar nya bostadsområden och vid renoveringar.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början