Val av värme i nybyggda områden

Den svenska värmemarknaden blir alltmer integrerad med resten av energisystemet, inte minst elsystemet. Prognoserna för framtida elanvändning i Sverige visar på en kraftigt ökad efterfrågan, vilket även påverkar hur värmemarknaden kan bidra till att landet kan nå klimatmål kring minskad andel koldioxidutsläpp. Detta eftersom integrerade el- och värmesystem ökar förutsättningarna för en stor andel förnybar el.

– Tidigare studier har utgått från andra förutsättningar, vilket gör att det är viktigt att undersöka hur val av värme i nybyggda bostadsområden påverkar möjligheterna att nå nationella klimatmål, säger Erik Ahlgren, biträdande professor vid energiteknik vid Chalmers och den som leder projektet.

Värmelösningar till ett nytt bostadsområde kräver planering och samverkan mellan olika privata och kommunala aktörer, men idag saknas kunskap om hur värmesystemet – på kort som lång sikt – på bästa sätt kan bidra till att samhället kan uppnå överordnade klimatmål. I det här projektet ska forskarna arbeta med att få fram underlag för vad som krävs för att nybyggda bostäder ska bidra till att klimatmål nås på ett effektivt sätt. Det primära verktyget för att få fram detta är energisystemmodeller kring värme.

– Det handlar om komplexa modeller som innehåller beskrivningar av både efterfrågan och tillförsel av värme. Dessa modeller är dessutom dynamiska så att de kan sträcka sig över flera decennier, där man kan ändra värmeteknik, förklarar Erik Ahlgren.

– Nu ska vi även komplettera dessa modeller med mjuka värden som beteenden, där vi ska utgå från svaren vi får från intervjuer med aktörer på fjärrvärmebolag, kommuner och byggbolag, säger han vidare.

I projektet hoppas man få fram svar på hur mycket samhället behöver styra mot klimatsmarta värmelösningar (ur ett nationellt perspektiv) i olika typer av nya bostadsområden och för olika bostadstyper. Det handlar även om att visa på vilken typ av underlag man behöver ha på kommunal nivå för att kunna ta långsiktigt klimatsmarta värmeval. Samtidigt får inte kommuner förorda en viss värmelösning i ett område.

– Som forskare får vi däremot säga vad som är bästa ur klimatsynpunkt och det är bra för kommunerna att ha den kunskapen i sin kommunala planering, menar Erik Ahlgren.

– Vi hoppas i projektet kunna presentera en bild av möjliga utvecklingstrender och konsekvenser av olika värmeval till olika aktörer som fjärrvärmebolag, byggbolag och kommuner.

Ytterligare ett mål med projektet är att bidra till den internationella forskningsfronten. Detta både genom att presentera en tvärvetenskaplig metod för hur värmesystem kan bidra till att klara överordnade klimatmål och att utveckla internationellt samarbete inom området.

Text: Ann-Sofie Borglund

Projektpresentation