Flex-o-Mat: möjligheter med effektutjämning i storkök

Effektbrist och kapacitetsbrist i elnätet är ett växande problem i flera svenska städer. För att komma till bukt med detta krävs att man angriper problemet från flera olika håll. En viktig del är att få olika verksamheter att minska sina effekttoppar. I detta projekt kommer man att ha fokus på storkökens roll.

I en mindre förstudie för ett skolkök i Uppsala uppskattades potentialen för att minska de högsta effekttopparna till minst 25 procent. Om alla kommunala storkök i Uppsala skulle uppnå samma minskning motsvarar det nära 2 MW effekt som kan styras bort från de mest ansträngda tidpunkter. Det saknas dock detaljerad kunskap vad som behövs för att åstadkomma detta. Det ska man ta reda på i detta projekt genom att studera och samla in data från fem skolor i olika storlek och portionsantal, vilket kommer att leda till att man får fram resultat som kan användas nationellt.

En annan viktig del i projektet rör beteende. Idag har storköksverksamheter sällan kunskap om den egna energianvändningen. Samtidigt är just beteendet viktigt för att få ner effekttopparna.

– Vi kommer i projektet att få tillgång till bra data kring effektförbrukningen och koppla det till vad som händer i verksamheten och hur påverkar effekttopparna. En annan viktig del är att skapa relationer med de som arbetar i köken, men också de som tillverkar produkterna som använder el i köken, för här kan krävas förändringar i allt från teknik till hur man lägger upp arbetet i köket, säger Mirja Cedercrantz som leder projektet på STUNS (till vänster i bild).

– Vi kan se att det finns en stor nyfikenhet hos personalen i skolköken. De vill gärna bidra till att minska effekttopparna men samtidigt har de ett pressat arbetsschema. De vill kunna påverka på ett positivt sätt, men utan att fler arbetsuppgifter läggs till. Exakt hur det ska gå till kommer vi att undersöka i projektet och nu testar vi oss fram, säger Mirja Cedercrantz.

Ytterligare en viktig komponent för att minska effekttopparna är att titta på att de ledningar som dragits till storköken har rätt dimensionering. Förstudien visade att den framdragna kapaciteten till skolköket var rejält överdimensionerat jämfört med vad verksamheten verkligen behöver.

– Detta kostar mycket pengar. I skolan som ingick i studien hade man dimensionerat för 1600 A, men det räckte 1000 A. Att man byggde så stor kapacitet fördyrade skolprojektet med en miljon kronor, säger Fredrik Björklund på STUNS (till höger i bild), som arbetar med de tekniska delarna i forskningsprojektet.

– Skolfastigheter, som äger skolan, har nu valt ta bort 600 A av föreslagna 1600 A för deras nästa stora skola där det alltså blir en anslutning på 1000 A, säger Fredrik Björklund vidare.

Om överdimensioneringen är ett mönster för många skolor så innebär det onödigt höga investeringskostnader, ökade löpande kostnader under hela förvaltningsfasen, men kan också leda till svårigheter för nyanslutning av nya elkunder för elbolaget på grund av kapacitetsbrist. Detta är därför också något man kommer att undersöka närmare i studien. Resultatet förväntas bidra till relevant dimensionering och jämnare effektuttag i storkök, men även för andra verksamheter.

Länkar

Lathund effektsmart beteende i storkök

Energieffektiva storkök med Flex-o-mat i Uppsala

Flex-o-Mat: Effektutjämning för storköksverksamhet

Texten är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början

Till projektets resultat