I denna tvärvetenskapliga studie har forskare undersökt hur energieffektiva lokalbyggnader fungerar i längden och vad som är viktigast för att bevara energiprestandan över tid. Forskarna har utgått från lokalfastigheter från Energimyndighetens databas för energieffektiva byggnader (NNE-byggnader).
Läs vad forskaren Caroline Markusson vid RISE har att säga om projektet!
Utgångspunkten är lokalbyggnader som byggdes omkring år 2012, som då hade energikrav som var något högre än gällande krav. Forskarna har också gjort fallstudier där de särskilt har studerat två kontor, en förskola och ett äldreboende, vilka har haft olika tekniska lösningar för att vara energieffektiva. Där har forskarna utvärderat mätdata för energi och inneklimat, analyserat byggnadernas system och intervjuat personalen som sköter fastighetsdriften, men också varit på plats i byggnaderna.
Projekt: Framgångsfaktorer för energieffektiva lokalbyggnader över tid
Utförare: RISE
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Skellefteå kommun, Nordomatic AB, Bengt Dahlgren Göteborg AB, Högskolan i Gävle, Göteborgs Stad, EvoTek AS
Projektstart: maj 2020
Projektslut: April 2024
Projektbudget: 3 415 300 kr
Projektledare: Anna-Lena Lane
Energimyndighetens projektnummer: P2020-90026
Resultatet visar på tre viktiga framgångsfaktorer. Den första är att det behöver finnas tydliga, fungerande mätsystem med referensvärden, som tillsammans med personal på plats i byggnaden kan hantera systemen. Det leder till att avvikelser kan upptäcks i tid och snabbt åtgärdas. Den andra framgångsfaktorn är ett fungerande nätverk med kontakter som kan lösa tekniska problem som personalen inte klarar av själv. Det ska också ses som självklart att ta extern hjälp när något krånglar. Den tredje framgångsfaktorn är att välja tekniska lösningar som är anpassade efter de resurser och den kompetens man har tillgänglig i driftorganisationen.
Forskarna konstaterar samtidigt att det finns en förbättringspotential att öka möjligheterna att klara en låg energianvändning över tid. En viktig del är att kunna ha referensvärden för energianvändningen för att kunna göra relevanta energiuppföljningar. Under projektet framkom att dokumentation om referensvärden var svåra att hitta några år efter att byggnaden stod klar. Likaså saknades vissa centrala mätdata och nyckeltal i Energimyndighetens databas.
Studien visar också att det behöver utvecklas enklare och bättre system för energiuppföljning som stöttar driftspersonalen i vardagen. Fastighetsägare behöver också i högre utsträckning få stöd, i form av bra tjänster, när det är problem med de tekniska systemen.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- De fyra byggnader som ingick i fallstudien, som har olika tekniska lösningar för att vara energieffektiva, håller ungefär samma energianvändning över tid.
- En viktig framgångsfaktor är att tydliga, fungerande mätsystem med referensvärden, som tillsammans med personal på plats i byggnaden kan hantera systemen och snabbt åtgärda fel.
- Fastighetsägare bör välja tekniska lösningar utifrån den kompetens och resurser som finns i driftorganisationen.
Text: Ann-Sofie Borglund