Gå till innehållet

Framgångsfaktorer för energieffektiva lokalbyggnader över tid

Hur fungerar energieffektiva lokalbyggnader i längden och vad är viktigast för att bevara energiprestandan över tid? Det ska forskare vid RISE undersöka i en tvärvetenskaplig studie.

Det övergripande målet med projektet är att få kunskap hur energieffektiva lokalbyggnader fungerar över tid, med fokus på faktiskt energianvändning. I projektet ska forskarna identifiera framgångsfaktorer och hinder som påverkar hur energimål uppfylls och behålls.

Till sin hjälp kommer de att använda mätvärden från Energimyndigheten databas för näranollenergibyggnader (NNE-byggnader). Utifrån dessa värden har man redan konstaterat att användningen av energi i många energieffektiva lokalbyggnader är högre än den projekterade nivån. Vad orsakerna är till detta har däremot inte undersökts djupare.

– Vi kommer därför att analysera mätdatan och kombinera den med intervjuer av driftspersonal för att ta reda på hur stor energianvändningen är i näranollenergibyggnaderna över tid och vad som krävs för att få en låg användning på längre sikt, berättar Caroline Markusson vid RISE och den som leder projektet.

Fakta

Projekt: Framgångsfaktorer för energieffektiva lokalbyggnader över tid
Utförare: RISE
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Skellefteå kommun, Nordomatic AB, Bengt Dahlgren Göteborg AB, Högskolan i Gävle, Göteborgs Stad, EvoTek AS

Projektstart: maj 2020
Projektslut: Februari 2023
Projektbudget: 3 415 300 kr

Projektledare: Caroline Markusson

Energimyndighetens projektnummer: P50407-1

I fallstudien ingår fyra byggnader, som finns med i Energimyndighetens databas. Två av dessa fastigheter innehåller kontor och i de andra finns en förskola samt ett äldreboende. Här ska forskarna undersöka de tekniska och driftsmässiga förändringarna i byggnaderna, identifiera både tekniska och icke tekniska framgångsfaktorer liksom hinder för att behålla byggnadernas energieffektivitet över tid samt identifiera hur mätdata kan användas för en energieffektivare drift.

– Just mätningar ser jag som extra viktigt, för det är genom att mäta man verkligen kan veta hur mycket energi fastigheten använder och får möjlighet till uppföljning. Det måste därför vara lätt för driftspersonalen att mäta och göra uppföljningar, påpekar Caroline Markusson och fortsätter:

– En målsättning i projektet är att bidra med ny kunskap om vilken mätdata som behövs för en energieffektiv drift över tid.

I projektet ska man också undersöka innemiljön. En tidigare studie visade att i en del NNE-byggnader upplever brukarna brister i innemiljö vad gäller den termiska komforten, ljusmiljön och luftkvaliteten.

– Det är viktigt att en byggnad inte är energieffektiv på bekostnad av innemiljön då själva poängen med byggnaden och att byggnaden drar energi är att tillhandahålla en innemiljö som är anpassad till verksamhet och brukare, säger Caroline Markusson.

I detta projekt kommer brukare att få svara på enkätfrågor, för att forskarna därigenom ska kunna identifiera avvikelser i inneklimatet. Även driftspersonalen har kontakt med brukarna och kan återge sin syn på exempelvis klagomål från brukarna på innemiljön.

Resultaten från detta projekt kommer att vara intressant för framförallt fastighetsförvaltare och driftsorganisationer i fastigheter, men även beställare – så att de ställer rätt krav. Resultaten blir dessutom allt viktigare, eftersom alla nya byggnader inom EU från och med år 2020 måste uppföras som näranollenergibyggnader.

Text skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början

Till projektets resultat