Gå till innehållet

Energi- och resurseffektiva murade ytterväggar

På Lunds tekniska högskola arbetar nu forskare med att bygga upp en ny generation av murade väggar, som har väsentligt förbättrad energiprestanda men utan att öka ytterväggarnas totala tjocklek. Det insparade utrymmet kan användas för att öka tjockleken på isoleringen. Energibesparingspotentialen på byggnadsnivå är beräknad till 20-30 procent.

I takt med ökade energikrav har också isoleringen blivit allt tjockare i ytterväggarna - dagens murade ytterväggar har en total tjocklek på mellan 400 och 500 mm. Det har flera nackdelar, framförallt att byggnaden därigenom tappar viktig yta.

– I detta projekt kommer vi att bygga en ny generation murade väggar, som är ytförstärkta med stål, glas- eller kolfiber. Det slimmar väggens storlek. Ytförstärkning har utvecklats för att förbättra murade byggnaders motstånd mot jordbävningslaster. Här använder vi samma teknik, men för att kunna lägga på mer isolering och därigenom spara energi, förklarar Miklós Molnár, universitetslektor och den som leder projektet ”Energi- och resurseffektiva murade ytterväggar”.

De förväntade effekterna sett ur energisynpunkt är stora menar Miklós Molnar.

– Vi räknar med att kunna sänka väggarnas U-värde med 30-40 procent och med en energibesparingsnivå på 20-30 procent. Besparingsnivån på nationell nivå är beräknad till 25-30 GWh per år och kommer att öka över tid, allteftersom fler byggnader uppförs med den förbättrade prestandan.

Fakta

Projekt: Energi- och resurseffektiva murade ytterväggar Utförare: Lunds universitet, Institutionen för bygg- & miljöteknologi Samfinansiärer: Energimyndigheten, Brukspecialisten i Väst AB, Kåver & Mellin AB, Leca Sverige AB, Nyströms Cementvarufabrik AB, Randers Tegel AB, Tegelmäster i Skåne AB, Tomas Gustavsson Konstruktioner AB, Karling Fasad AB, WSP Sverige AB,Combimix AB, AB Joma Projektstart: Oktober 2018 Projektslut: Mars 2021 Projektbudget: 3 794 000 Projektledare: Miklos Molnar Energimyndighetens projektnummer: 37582-3

I projektet ska man även ta reda på hur energiförlusterna kan minimeras genom effektivare förankringar och anslutningsdetaljer.

Forskningen sker till en början i LTHs konstruktionslabb. Där kommer forskarna genom tester och beräkningar att utvärdera två förstärkningsmetoder, en med stålarmering och en med textilarmering av glas- eller kolfiber. Därefter är målsättningen att visa att dessa väggar även fungerar i verkligheten genom att testa den nyutvecklade tekniken i tre pilotprojekt.

– Det finns ett intresse för vårt projekt hos materialtillverkare och murningsentreprenörer. Hårdare EU-krav gör att de är i behov av nya lösningar. Om vi kan testa våra lösningar i verkliga pilotprojekt så vore det väldigt mycket värt, säger Miklós Molnar.

Den nya generationen väggar är tänkt att i huvudsak användas i enfamiljshus, lägre flerbostadshus och lokaler som skolor.

Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.

Till projektets resultat