Läs vad forskaren Pär Johansson vid Chalmers har att säga om projektet!
Puts är ett tåligt fasadmaterial, vilket ger den stora fördelar och det är också en förklaring till att puts är det vanligaste fasadmaterialet på svenska byggnader. En nackdel är att det inte är speciellt bra energimässigt. Många av byggnaderna med putsfasad står inför ett renoveringsbehov, varför det finns en bra möjlighet att ersätta konventionell puts med en puts som är bättre ur energisynpunkt.
Genom att blanda i superisoleringsmaterialet aerogel i putsen kan putsen få egenskaper som leder till bättre värmeisolering och därmed sparar energi. Ytterligare en fördel med aerogelputsen är att den inte behöver vara lika tjock som vid traditionell puts. Det gör att mängden uthyrningsbar golvyta inomhus kan öka – yta som annars skulle tagits upp av väggens isolering. Det i sin tur leder till ökade hyresintäkter.
Aerogel, som är ett superisoleringsmaterial, började framställas under 1930-talet och bygger på kisel. Superisoleringsmaterial definieras som ett material med en värmeledningsförmåga under 25 mW/m K.
Tester i svenskt klimat
Aerogelputs har provats i bland annat Centraleuropa med bra resultat. I detta projekt har man testat hur sådan puts fungerar under svenska förhållanden, där klimatet snabbt kan förändras mellan varmt och kallt.
I projektet har man undersökt kommersiell aerogelputs som har en värmeledningsförmåga på 0,028–0,048 W/(m·K). Forskarna har gjort litteraturstudier, genomfört teoretiska beräkningar, gjort laboratorieförsök och även testat materialet i fält.
Erfarenheter från provmontage och putsning av en väggyta visar att aerogelputsen i stort beter sig som konventionell puts. För att den ska användas på svenska byggnader är det dock viktigt att göra fortsatta studier hur materialet beter sig på lång sikt.
Aerogelputs under lång tid
Det finns resultat från tidigare fallstudier som visar att aerogelputs, efter flera års mätningar, inte visar på någon signifikant åldring eller förändrade egenskaper med tiden.
Den hygrotermiska och mekaniska kompatibiliteten för olika material i en konstruktion som putsats med aerogelputs har däremot inte studerats på en generell nivå. Det saknas därför fortfarande anvisningar och praktiska riktlinjer för hur aerogelputs ska kombineras i olika typer av byggnader.
Projekt: Superisolerande puts för renovering och nybyggnation
Utförare: Chalmers Tekniska Högskola
Samfinansiärer: Energimyndigheten
Projektstart: Januari 2019
Projektslut: December 2021
Projektbudget: 3 456 000 kr
Projektledare: Pär Johansson
Energimyndighetens projektnummer: 46822-1
För att bekräfta prestandan, och för att motivera de högre investeringskostnaderna för aerogelbaserad puts, pekar därför forskarna i detta projekt på att putsens långtidsegenskaper och kompatibilitet med andra byggmaterial behöver undersökas ytterligare.
– Våra beräkningar visar att U-värdet kan minska med 70 procent med ett 5-6 cm tjockt putslager. Det motsvarar ett 8-10 cm tjockt lager med konventionell isolering och till det en luftspalt och ett cirka 1 cm lager konventionell puts. Det blir alltså en halvering av tilläggsisoleringens tjocklek, säger Pär Johansson.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- Aerogelputsen beter sig i stort som konventionell puts. Det visar erfarenheter från provmontage och putsning av en väggyta.
- Beräkningarna visar att energianvändningen kan minska med 28–48 kWh/m2 och år beroende på ort och aerogelputsens tjocklek.
- Det finns få resultat på hur aerogelputsen beter sig på lång sikt. Det är därför viktigt att putsens långtidsegenskaper och kompatibilitet med andra byggmaterial undersöks ytterligare.
- Aerogelputs är dyrare än traditionell puts, men kan konkurrera genom att den kan ge ökad termisk komfort, sänkta uppvärmningskostnader och ökade hyresintäkter.
Text: Ann-Sofie Borglund