Puts med aerogel spar energi

Puts är ett tåligt fasadmaterial, vilket ger den stora fördelar och det är också en förklaring till att puts är det vanligaste fasadmaterialet på svenska byggnader. En nackdel är att det inte är speciellt bra energimässigt. Många av byggnaderna med putsfasad står inför ett renoveringsbehov, varför det finns en bra möjlighet att ersätta konventionell puts med en puts som är bättre ur energisynpunkt.

Genom att blanda i superisoleringsmaterialet aerogel i putsen kan putsen få egenskaper som leder till bättre värmeisolering och därmed sparar energi. Ytterligare en fördel med aerogelputsen är att den inte behöver vara lika tjock som vid traditionell puts. Det gör att mängden uthyrningsbar golvyta inomhus kan öka – yta som annars skulle tagits upp av väggens isolering. Det i sin tur leder till ökade hyresintäkter.

Tester i svenskt klimat

Aerogelputs har provats i bland annat Centraleuropa med bra resultat. I detta projekt har man testat hur sådan puts fungerar under svenska förhållanden, där klimatet snabbt kan förändras mellan varmt och kallt.

I projektet har man undersökt kommersiell aerogelputs som har en värmeledningsförmåga på 0,028–0,048 W/(m·K). Forskarna har gjort litteraturstudier, genomfört teoretiska beräkningar, gjort laboratorieförsök och även testat materialet i fält.

Erfarenheter från provmontage och putsning av en väggyta visar att aerogelputsen i stort beter sig som konventionell puts. För att den ska användas på svenska byggnader är det dock viktigt att göra fortsatta studier hur materialet beter sig på lång sikt.

Aerogelputs under lång tid

Det finns resultat från tidigare fallstudier som visar att aerogelputs, efter flera års mätningar, inte visar på någon signifikant åldring eller förändrade egenskaper med tiden.

Den hygrotermiska och mekaniska kompatibiliteten för olika material i en konstruktion som putsats med aerogelputs har däremot inte studerats på en generell nivå. Det saknas därför fortfarande anvisningar och praktiska riktlinjer för hur aerogelputs ska kombineras i olika typer av byggnader.

För att bekräfta prestandan, och för att motivera de högre investeringskostnaderna för aerogelbaserad puts, pekar därför forskarna i detta projekt på att putsens långtidsegenskaper och kompatibilitet med andra byggmaterial behöver undersökas ytterligare.

– Våra beräkningar visar att U-värdet kan minska med 70 procent med ett 5-6 cm tjockt putslager. Det motsvarar ett 8-10 cm tjockt lager med konventionell isolering och till det en luftspalt och ett cirka 1 cm lager konventionell puts. Det blir alltså en halvering av tilläggsisoleringens tjocklek, säger Pär Johansson.

Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:

Text: Ann-Sofie Borglund