Superisolerande puts för renovering och nybyggnation

Aerogel är baserat på kisel och tillverkas genom att en gel torkar under högt tryck och hög temperatur, så att vätskan avdunstar men utan att den fina porösa strukturen förstörs. Materialet började utvecklas redan på 1930-talet. Det nya är att kombinera aerogel med puts, vilket man bland annat har prövat i Centraleuropa med bra resultat.

– Nu behöver vi testa att det fungerar under svenska förhållanden, där vi har ett klimat som kan pendla mellan varmt och kallt på kort tid. Många platser i Sverige ligger dessutom vid havet med salter, kraftig vind, regn och slagregn som följd. Det är därför viktigt att vi ser till att putsen med aerogel klarar dessa förhållanden, säger Pär Johansson vid Chalmers, som leder projektet.

Forskarna kommer att göra tester i såväl laboratorium som i fält. Dessutom ska de utveckla modeller för att få fram tillförlitliga data om bland annat materialegenskaper och livslängd. I labbet kommer de att få fram olika egenskaper av materialet beroende på temperatur, luftfuktighet, alkalinitet och mekaniska belastningar. Där ska man också testa olika typer av aerogelputs anpassade för byggnader. I fältförsöken kommer man att bygga upp ett par olika väggar med puts – en med aerogelputs och en med enbart traditionell puts. Detta för att få jämförbara data under samma yttre förhållanden.

– På så sätt kommer vi att validera de teoretiska beräkningar som vi har gjort. De visar att det finns en stor potential i att använda aerogel i puts för både renovering och nybyggnation. Puts är ett mycket vanligt fasadmaterial i Sverige och många av dessa byggnader är i behov av renovering. Kan man använda aerogelputs istället för vanlig puts finns flera fördelar, men vi måste först validera att de fungerar i svenskt klimat, säger Pär Johansson.

De mest påtagliga fördelarna är de rejält förbättrade isoleringsegenskaperna och att det krävs betydligt tunnare lager.

– Våra beräkningar visar att U-värdet kan minska med 70 procent med ett 5-6 cm tjockt putslager. Det motsvarar ett 8-10 cm tjockt lager med konventionell isolering och till det en luftspalt och ett cirka 1 cm lager konventionell puts. Det blir alltså en halvering av tilläggsisoleringens tjocklek, säger Pär Johansson.

Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.

Till projektets resultat