I certifieringssystemen Miljöbyggnad, LEED och BREEAM ställs krav på såväl dagsljus som energi. I takt med att allt fler fastigheterna ska bli "nära-nollenergibyggnader" skärps dessutom energikraven ytterligare. Rejält energieffektiva byggnader kräver välisolerade, lufttäta fasader med små och mellanstora fönster med liten genomtränglighet av solenergi. För att uppnå krav på dagsljus vill man däremot ha fönster som är mellanstora till stora och som släpper in mycket dagsljus.

– Det blir en konflikt när man ska försöka klara båda dessa krav i samma byggnad. Arkitekter arbetar med dessa svårigheter varje dag, säger Marie-Claude Dubois, miljöspecialist på White arkitekter och universitetslektor vid Lunds universitet. (bilden)

Fakta

Dagsljuskrav i miljöcertifierade byggnader Utförare: MKB Fastighets AB Samfinansiärer: White Arkitekter, MKB Fastighetsaktiebolag Projektstart: september 2015 Projektslut: september 2017 Projektbudget: 380 000 kr Projektledare: Frida Persson Boonkaew, E-post: frida.perssonboonkaew@mkbfastighet.se Energimyndighetens projektnummer: 39682-1

– I de flesta fall är det svårt att skapa en lösning som uppfyller alla kriterier på ett tillfredställande sätt, vilket ofta tvingar arkitekterna att bortse från kriterierna för dagsljus, säger Marie-Claude Dubois vidare.

Om dagsljusnivåerna inte är tillräckliga inomhus kan det leda till att de boende inte mår bra, eftersom dagsljuset är viktigt för hälsan. Det kan dessutom innebära att de boende behöver ha belysning påslagen oftare, vilket leder till ökad energianvändning.

I studien har man valt att studera Miljöklassning Guld med Febys passivhusstandard. Ett av syftena med just detta val är att undersöka om och hur de olika systemens krav motsäger varandra.

MKB (Malmös kommunala bostadsbolag) ingår i studien och i deras bostadshus i ekostaden Augustenborg kommer dagsljusinsläppet att utvärderas genom simuleringar, mätningar och frågeformulär till de boende. Syftet med mätningarna är att komplettera simuleringarna och se hur väl simuleringarna stämmer överens med verkligheten.

– Att vi frågar de boende är för att få deras uppfattning om dagsljuset i lägenheterna, vilket också känns viktigt att veta, säger Marie-Claude Dubois.

I studien kommer även simuleringar att genomföras på alternativa fasadutformningar för att undersöka andra genomförbara lösningar som passar för ett svenskt klimat och som kan göra att man kan klara både energikrav och krav för dagsljus.

– Vår målsättning är att hitta lösningar som gör att det går att nå höga målsättningar kring både energi och dagsljus. Dessa lösningar ska gå att använda för både arkitekter och ingenjörer, säger Marie-Claude Dubois.

Text: Ann-Sofie Borglund