I takt med att byggnader blir energisnålare kommer en allt större andel av miljöpåverkan från bostäder från bygget och materialen i fastigheterna. I det projekt som leds av Paula Femenias har man valt att fokusera på bostadsrättsföreningar och framförallt kring materialen i lägenheterna.

– Under en bostads livstid byts en mängd material ut. Vi vill i denna studie ta reda på varför bostadsägare väljer att byta ut material och bygga om, berättar Paula Femenias. (bilden)

– Ett av målen är att göra en uppskattning vad inre material, det vill säga material i lägenheten, har för livscykel under en 50-års period.

Fakta

Projekt: Arkitektur, materialflöden och energianvändning i bostäder Utförare: Chalmers tekniska högskola AB Samfinansiärer: HSB Produktion, Tengbomgruppen, Bengt Dahlgren Göteborg, Chalmers Projektstart: januari 2015 Projektslut: mars 2016 Projektbudget: 1 071 000 kr Projektledare: Paula Femenias E-post: paula.femenias@chalmers.se Energimyndighetens projektnummer: 39703-1

Enkäter har skickats till lägenhetsinnehavare i fyra bostadsrättsföreningar i Göteborg, byggda 2002 och framåt. Dessutom har en bostadsrättsförening i Hammarby Sjöstad, Stockholm ingått i projektet. I enkäterna har lägenhetsinnehavarna fått fylla i vilka förändringar de har genomfört i sin lägenhet.

– Det finns uppenbarligen även ett intresse hos bostadsägare för dessa frågor eftersom vi har upp emot 70 procent svarsfrekvens på vår enkät, vilket är betydligt högre än vanligt.

I sammanställningen av enkäterna kommer Paula Femenias och hennes forskarkollegor att dela in renoveringar i små, mellan och stora åtgärder.

– Till mindre åtgärder räknas exempelvis flyttat garderober, målat om eller bytt badkar mot dusch. Till stora åtgärder innebär att man gjort mer omfattande renoveringar som att flytta väggar, bytt golv, och renoverat kök och badrum.

Fortsättning på projektet

I en fortsättning på projektet ska forskarna arbeta kring koncept och design för den klimatanpassade lägenheten.

Enkäterna kompletteras med djupintervjuer för att öka förstående kring renoveringarna.

– Vi vill utifrån denna information bland annat se om arkitekter kan planera annorlunda när de ritar bostäder, för att därigenom minska antalet större renoveringar och därmed minska miljöpåverkan. Lägenhetstyper där ägarna gjort få åtgärder kan vara en indikation om vad som fungerar över tid och som också minskar miljöpåverkan, säger Paula Femenias.

– Detta är spännande grundforskning kring resursanvändning i förhållande till arkitektonisk utformning samt vad som ger upphov till materialflöden över tid, säger Paula Femenias vidare.

Projektet, som är en syntesstudie, pågår under ett år och avslutas 2016. Studien ses som ett första steg och forskarna planerar att bygga vidare på resultaten med mer studier och experimentell forskning. Bland annat vill de prova forskningen i HSB Living Lab, som är ett boende för studenter och gästforskare i Göteborg där innovationer ska testas och utvecklas samtidigt som människor använder dem.

Text: Ann-Sofie Borglund

Dokument