Ett flerbostadshus, som byggdes 2014 av prefabricerad betong, fungerar som referens i projektet för att designa och modellera nya versioner av byggnaden med olika byggsystem och materialval. Samtliga konstruktioner ska uppfylla kraven i den svenska byggnormen eller passivhusstandarden. Detta för att kunna studera hur byggnaders energieffektivt i driftskedet påverkar val i produktionsfasen och byggnaders energianvändning över hela livscykeln.

– Med referenshuset som utgångspunkt ska vi designa hus med samma planlösning och boendeservice, men med olika energiprestanda, stommaterial och isolermaterial. Vi kommer också jämföra uppvärmning med fjärrvärme och värmepumpar och se hur det påverkar utsläppen av växthusgaser och primärenergianvändning, berättar Leif Gustavsson, professor i byggnadsteknik vid Linnéuniversitetet, som leder projektet.

Fakta

Projekt: Strategier för energi- och resurseffektiva byggsystem Utförare: Linnéuniversitetet Samfinansiärer: Södra Skogsägarna ekonomiska förening, Växjö kommun, Ronneby Kommun, Växjöbostäder AB, Växjö Energi AB Projektstart: januari 2016 Projektslut: juni 2018 Projektbudget: 4 034 000 kr Projektledare: Leif Gustavsson E-post: leif.gustavsson@lnu.se Energimyndighetens projektnummer: 41856-1

Målsättningen är att öka kunskapen om hur det går att bygga med låga koldioxidutsläpp och liten primärenergiåtgång över byggnaders hela livscykel. Mer specifikt kan det röra sig om visa hur olika val i produktionsfasen påverkar energianvändning och utsläpp av växthusgaser – sett över en byggnads livscykel.

– Vi kommer att studera olika sorters isolering: glasull, stenull och cellulosabaserad isolering liksom olika stommaterial: betong, massivträ och träregelstommar. De olika alternativen kommer att analyseras och optimeras utifrån utsläpp av växthusgaser och primärenergianvändning över byggnadens hela livscykel, säger Leif Gustavsson.

För byggherrar, konsulter och byggföretag innebär det att de kan få mer kunskap om att utforma byggnader med låga utsläpp av växthusgaser och låg primärenergianvändning, särskilt i produktionsfasen. Det leder också till att fjärrvärmeföretag kommer att få bättre kunskap hur de kan omforma sina fjärrvärmesystem och anpassa systemen till ett framtida samhälle med förändrad värmebehovet.

Energi under en byggnads livslängd

Energi används under olika livscykelfaser för en byggnad: produktion av material, transport, byggande, drift, underhåll och rivning. I takt med att byggnader blir energisnålare får driften mindre betydelse, medan energianvändningen i produktionsfasen blir viktigare.

För kommuner kan det innebära att de får bättre planeringsverktyg för utveckling av ny energisnål och klimatsmart bebyggelse.

Text: Ann-Sofie Borglund