Skillnader att bygga i trä och betong
I detta projekt studeras olika strategier för att minska primärenergianvändning och nettoutsläpp av växthusgaser för moderna flerbostadshus över deras livscykel. Hela energi och materialkedjor, inklusive förluster, beaktas – från naturresurs till levererad tjänst.
Läs vad Leif Gustavsson, professor i byggnadsteknik vid Linnéuniversitetet, har att säga om projektet!
Studien görs i ett system- och livscykelperspektiv med fokus på produktionsfasen. Analysen baseras på ett nyuppfört flerbostadshus med prefabricerad betongstomme. Huset har 24 lägenheter och 1686 kvadratmeter värmd yta fördelat på sex våningar. Med utgångspunkt från det befintliga huset har alternativ utformats som uppfyller svensk byggnorm 2015 eller svenskt passivhuskriterium. I samarbete med svenska leverantörer av träbyggnadssystem, har sedan två funktionellt likvärdiga hus till betonghuset skapats, med stommaterial av massivträ respektive volymelement i trä.
Energianvändningen för rumsuppvärmning och ventilation är, med bibehållen boendeservice, den samma för de tre olika stomalternativen. Olika uppvärmningssystem, inklusive fjärrvärme med enbart hetvattenpannor eller i kombination med kraftvärmeproduktion samt värmepumpslösningar, studeras inom ramen för projektet. Beräkningar har gjorts för både betong- och trästomme.
Mer energi vid användning av betong
Projekt: Strategier för energi- och resurseffektiva byggsystem Utförare: Linnéuniversitetet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Södra Skogsägarna ekonomiska förening, Växjö kommun, Ronneby Kommun, Växjöbostäder AB, Växjö Energi AB Projektstart: januari 2016 Projektslut: juni 2018 Projektbudget: 4 034 000 kr Projektledare: Leif Gustavsson Energimyndighetens projektnummer: 41856-1
Produktion av betonghusalternativen kräver mer energi och ger högre nettoutsläpp av växthusgaser än produktion av trähusen. Under driftsfasen dominerar primärenergianvändningen och utsläppen av växthusgaser oberoende av om alternativen är utformade efter byggnormen eller passivhuskriteriet. Kombinationen passivhus och kraftvärmebaserad fjärrvärme ger låg primärenergianvändning och låga utsläpp av växthusgaser.
Forskarna pekar på möjligheterna att utnyttja energisnåla träbyggnader för att öka användningen av förnybar energi och förnybara material på ett naturresurseffektivt sätt. De restprodukter som produceras i skogsbruket och vid tillverkningen av trähus kan användas i förnybara energisystem.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- Byggnaderna står för en betydande del av samhällets material- och energianvändning. För att förstå husens klimatpåverkan behöver hela deras livscykel, från naturresurs till nedmontering, studeras.
- Hus som uppfyller passivhuskriteriet har väsentligt lägre energibehov än om de är utformade efter svensk byggnorm.
- Primärenergianvändningen för att producera betongalternativen är 30-40 procent högre än för trähusalternativen. Betonghusen ger dessutom betydligt högre nettoutsläpp av växthusgaser.
- Trähusalternativen använder betydligt mer träprodukter än husen i betong. Det innebär att större mängder trärester uppstår i samband med skogsbruk och tillverkningsprocesser. Träresterna kan, efter eventuell materialåteranvändning, användas för att ersätta fossila bränslen.
- Livscykelberäkningarna påverkas även av vad som händer med husen när de nedmonteras. Material som betong, trä och stål kan återvändas. Återanvändning av stål och trämaterialförbränning har större klimatfördelar än återvinning av betong för de olika husalternativen.
Text: Ann-Sofie Borglund