Läs vad docent Claes Sandels, forskare på RISE, har att säga om projektet!
För att veta vilka flerbostadshus och åtgärder som är bör prioriteras för energirenoveringar har forskarna i detta projekt använt sig av maskininlärning och utvecklat verktyget för detta ändamål. Det är en lämplig metod eftersom den kan upptäcka mönster i stora datamängder, vilket sparar mycket tid jämfört med andra modelleringsmodeller. Resultatet kan i första hand användas av myndigheter för att kunna göra mer precisa antagande av renoveringsåtgärder för flerbostadshus. De kan då också ta fram strategier som visar på vilken typ av fastigheter och vilka delar av landet som bör prioriteras för att nå energibesparingsmål i fastigheter till minsta möjliga kostnad.
Strategi för renovering
Boverket och Energimyndigheten har tagit fram en långsiktig renoveringsstrategi, vilken ska underlätta omvandlingen från befintliga byggnader till nära nollenergibyggnader. Det krävs i de flesta fall att energiprestandan förbättras med 50 procent eller mer.
I projektet har forskarna begränsat sig till flerfamiljshus byggda mellan 1945 och 1975, eftersom dessa byggnader är de som står inför det mest akuta renoveringsbehovet. Dessutom omfattas enbart tre byggnadsspecifika parametrar – byggnadstyp, fasadmaterial och takfot. Dessa kan ha betydelse för valet av renoveringsåtgärder och därmed energibesparingspotentialen i beståndet.
Projekt: Artificiell intelligens för tolkning av renoveringsbehov
Utförare: RISE
Samfinansiärer: Energimyndigheten
Projektstart: September 2018
Projektslut: Maj/juni 2022
Projektbudget: 1 544 320
Projektledare: Claes Sandels
Energimyndighetens projektnummer: 46797-1
Drygt 500 byggnader har ingått i projektet och då omfattas lamellhus, punkthus, radhus och skivhus samt övriga och icke identifierbara hus. I projektet har forskarna använt information från fastighetsregistret och energideklarationer. Dessa har kombinerats ihop med ny information som kommer från observationer från Google Maps, där man har valt att fokusera på byggnadstyp och lämplighet för ytterligare fasadisolering.
Inte lämpade för mer isolering
Resultatet visar byggnaderna sannolikt når förbättringarna av energiprestandan på 25 procent det vill säga en betydligt lägre siffra än de 50 procent som anges i renoveringsstrategin. Orsaken till detta är framför allt att få av byggnaderna som byggdes mellan 1945 och 1975 är lämpade för ytterligare fasadisolering. Dessutom finns det andra faktorer som begränsar möjligheterna att göra omfattande renoveringar. Det kan bland annat handla om att historiskt bevarande och social rättvisa med bostäder till rimliga priser.
Läs mer om projektet i slutrapporten nedan.
- Genom att använda maskininlärning går det att förutsäga byggnadsspecifika parametrar som inte tidigare har samlats in på byggnadsnivå. Detta genom att komplettera med ny information som kommer från observationer från Google Maps.
- Ansvariga myndigheter kan, genom att använda maskininlärning, få en mer detaljerad information om byggnaderna och därigenom få ett bättre underlag när de ska ta fram policys kring energieffektivisering. De kan också fatta bättre beslut om hur byggnadsstocken ska energirenoveras på ett mer optimalt sätt och till en lägre kostnad.
- I studien ingår 500 flerbostadshus byggda under perioden 1945–1975. Resultatet visar att energiprestandan i dessa byggnader kan förbättras med cirka 25 procent. Målsättningen är, enligt den svenska renoveringsstrategi, 50 procent för att därigenom bli nollenergibyggnader.
- Det som begränsar möjligheterna att nå en förbättring av energiprestanda på 50 procent är bland annat att många av dessa byggnader inte är lämpade för ytterligare fasadisolering.
Film om projektet
Den 12 april 2024 presenterades projektet i en film under E2B2s Effektarena. Se den nedan.
Du hittar också hela inspelningen från Effektarenan här!
Text av: Ann-Sofie Borglund