Nytt ramverk för fastighetsenergimodellering
För att kunna åstadkomma detta har forskningsgruppen använt en unik databas med 130 miljoner rader fjärrvärmedata för 15 000 fastigheter, 32 000 energideklarationer samt 3D-modeller över hela Stockholm.
Läs vad forskaren Hossein Shahrokni, vid KTH, har att säga om projektet!
Forskarna har i projektet utvecklat ett nytt ramverk för urban fastighetsenergimodellering (UBEM) vilket har demonstrerats i full skala för tre byggnadsarketyper som representerar fastighetstyper i Stockholm med hög effektiviseringspotential. Fastighetstyperna som ingick i studien var de vanligaste flerbostadshusen som byggdes under åren 1946 till 1975, kontor samt nybyggda flerbostadshus byggda 1996 och framåt.
Till varje typhus simulerades olika energibesparingsåtgärder. Den första åtgärden omfattade installation av ventilation med värmeåtervinning (FTX), den andra åtgärden var installation av energieffektiva fönster och den tredje åtgärden var en kombination av FTX och energieffektiva fönster.
Stort intresse för forskningsresultaten
Projekt: Big data-analys för energieffektivisering av Stockholm Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan Samfinansiärer: Energimyndigheten, Stockholms stad, Sjöstadsföreningen, Veolia Sverige AB Projektstart: augusti 2015 Projektslut: oktober 2018 Projektbudget: 9 409 853 kr Projektledare: Hossein Shahrokni Energimyndighetens projektnummer: 40846-1
Simuleringarna gör att man kan få en bra uppskattning av energiprestanda för varje byggnad. De visar också vilka övergripande systemkonsekvenser olika åtgärder medför, som exempelvis hur de storskaliga renoveringsåtgärderna skulle påverka energisystemet, utsläppsminskningar och vilka investeringar som krävs för att genomföra dem.
Arbetet i projektet har lett fram till ett visuellt beslutsstödsverktyg som hjälper fastighetsägare att identifiera de lämpligaste åtgärderna utifrån fastighetstyp, byggår och område. Verktyget gör att man kan kombinera energieffektiviseringsplaner med klimatnytta till bästa ekonomiska utfall.
Testerna har i detta projekt genomförts för enbart Stockholm, men verktyget är replikerbart och det finns också ett stort intresse internationellt för metoden, då städer i hela världen har behov av storskalig energieffektivisering. Verktyget finns dock än så länge enbart som prototyp, men forskarna har fått ytterligare finansiering från E2B2 för att produktifiera verktyget. Det arbetet beräknas vara klart i slutet av 2021.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
Fördjupning:
- För att uppnå Parisavtalets klimatmål krävs minskad energianvändning och då är det centralt att använda metoder för storskalig energieffektivisering för befintliga byggnader, vilket man har utvecklat i detta projekt genom big data-analyser.
- Projektet har genom metodutvecklingen överbryggat den kunskapsklyfta som finns mellan storskaliga åtgärder för energieffektivisering i fastigheter och klimatplanering.
- Arbetet har lett fram till ett visuellt beslutsstödsverktyg som hjälper fastighetsägare att identifiera de lämpligaste åtgärderna utifrån fastighetstyp, byggår och område.
- Verktyget visar hur storskaliga renoveringsåtgärderna kan påverka energisystemet, men också vad åtgärderna ger för utsläppsminskningar samt vilka investeringar som krävs för att genomföra åtgärderna.
- Verktyget har testats i Stockholm men är replikbart och kan används i andra städer, men den behöver först produktifieras.
Text: Ann-Sofie Borglund
Film om projektet
Den 12 april 2024 presenterades projektet i en film under E2B2s Effektarena. Se den nedan.
Du hittar också hela inspelningen från Effektarenan här!