Läs vad forskaren Miklos Molnar vid Lunds universitet har att säga om projektet!
Många murade vägar behöver renoveras
Byggnader från perioden 1940 till 1975 med massiva murade ytterväggar är hårt klimatutsatta. Yttre tegelskikt har inte sällan vittrade fogar och sprickskador från frost och armeringskorrosion. I de fall byggnadens utseende får förändras är utvändig tilläggsisolering med puts en renoveringsmöjlighet. Om detta inte tillåts, eller inte är önskvärt, är invändig tilläggsisolering ett alternativ. Med detta val följer dock en rad utmaningar. Minskad användbar yta, risk för kondensbildning i gränsskiktet mellan befintlig vägg och tilläggsisolering samt förhöjd risk för frostskador och mikrobiell påväxt på fasadteglet hör till de oönskade effekterna. Invändig isolering kräver rimligtvis också byte av det yttre tegelskiktet.
Tre metoder har utvärderats
Forskarna har inom ramen för detta projekt utvärderat tre olika, praktiskt genomförbara metoder för den som vill behålla tegel som fasadmaterial och samtidigt undvika nackdelarna med invändig tilläggsisolering. Arbetet har genomförts i samverkan med projektörer, entreprenörer och materialleverantörer.
Ytarmering ger flera fördelar
Projekt: Energieffektiv renovering av murade ytterväggar Utförare: Lunds universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Tegelmäster i Skåne AB, Wienerberger AB, Karling Fasad AB, Sveriges Murnings- och entreprenörsförening, Tommy Gustavsson Konstruktioner AB Projektstart: april 2016 Projektslut: mars 2018 Projektbudget: 2 838 000 kr Projektledare: Miklos Molnar Energimyndighetens projektnummer: 37582-2
Den mest lovande metoden går ut på att riva det skadade tegelskiktet varefter den kvarvarande väggen vid behov förstärks genom ytarmering. Armeringen, som ingående studerats i laboratorietester, innebär att ett stålnät bäddas in i det putsskikt som påförs väggen.
Minskad energianvändning med 30-100 procent
Laboratorieförsöken med fullskaleväggar och efterföljande utvärderingar visar att armeringen ger en förstärkningseffekt på 30–100 procent. Samtidigt får väggarna förbättrad brottseghet, vilket också är positivt i sammanhanget. I nästa renoveringssteg förses den kvarvarande väggen med tilläggsisolering, i form av 70–100 millimeter mineralull, på väggarnas utsida. Utanpå det byggs ett nytt tegelskal av antingen fabriksnytt eller återbrukat tegel. Metoden förbättrar ytterväggarnas energiegenskaper så att väsentliga besparingar i energianvändning kan uppnås.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporterna:
- Sverige har gott om byggnader med murade fasader. Miljontals kvadratmeter tegelytterväggar behöver renoveras under de kommande decennierna.
- Rapportens renoveringskoncept hjälper till att bevara kulturellt värdefulla byggnader. Även om vissa byggnadstekniska anpassningar kan bli nödvändiga behöver stadsbilden inte förändras om arbetet görs med omsorg.
- Metoden kräver i sin enklaste form inte någon förstärkning av byggnadens grund. Anpassningar krävs dock vid fönster- och dörranslutningar samt vid mötet mellan yttervägg och takfot.
- Förnyelsen av de massiva murade ytterväggarna sänker U-värdet med uppemot 65 procent. Kombinerat med byte till moderna treglasfönster kan en renovering minska energianvändningen med 30–50 procent.
- Förstärkta väggar kan möjliggöra att den befintliga byggnaden byggs på med ytterligare våningsplan.
Text: Ann-Sofie Borglund