Nu finns verktyg för hållbar renovering

Tre hus med olika åtgärder

Flerfamiljshusen, som renoverades i Tjärna ängar i Borlänge, var till en början likadana miljonprogramshus med fjärrvärme. Vid renoveringen fick alla husen samma skalåtgärder, men med olika värme- och ventilationslösningar: en byggnad fick frånluftsvärmepump (FX) och tilluftsradiatorer, en byggnad värmeåtervinning (FTX) och en fick enbart ett uppgraderat frånluftssystem.

Verktyg för utvärdering av renoveringsscenarier

I ett tidigare E2B2-projekt har forskare följt denna renovering. Då låg fokus på varsam renovering med energisparåtgärder, där syftet var att hitta en energimässigt och kostnadsmässigt optimal renoveringsnivå.

Idag betonas ofta att hållbarhetsaspekten ska beaktas vid en renovering, men samtidigt finns det väldigt få förenklade verktyg för beslutsfattare att använda i ett tidigt skede för att kunna utvärdera den totala hållbarheten för olika renoveringsscenarier. I detta tvärvetenskapliga projekt har den tidigare studien kompletterats med en livscykelanalys, livscykelkostnader samt sociala aspekter. Dessa faktorer har sedan vägts samman och presenterats med hjälp av verktyget Renobuild, som är utvecklat av RISE. Resultatet ger en sammantagen hållbarhetsvärdering som ökar fastighetsägares och samarbetspartners förståelse för konsekvenser av olika renoveringsalternativ.

Viktigt att sänka värmebehovet och ha samsyn i renoveringsprocessen

Projektet visar att det är möjligt att genom ett strukturerat arbetssätt går att genomföra en renovering där alla hållbarhetsaspekt beaktas. Den viktigaste hållbarhetsåtgärden för fastighetsägare är att förlänga livslängden för byggnaden och sänka värmebehovet. Projektet visar att det är den sociala hållbarheten som är det hållbarhetsområde som är svårast att genomföra. Renoveringen i Tjärna Ängar kallades för varsam, men detta är svårt att uppnå i praktiken då en renovering innebär stora ingrepp i någons hem. Det är en stor påfrestning för de boende, även om det i detta projekt fanns en stor vilja och ambition att utföra ingreppen så smidigt som möjligt. Den första fastigheten renoverades med kvarboende hyresgäster. Det ledde till att tiden för renovering förlängdes med tre veckor. Det beror på att det tar längre tid för hantverkarna att göra sitt arbete om det samtidigt bor någon i lägenheten. Även de boende upplevde det påfrestande att bo kvar mitt i en renovering. Följden blev därför att när de andra två husen skulle renoveras valde hyresvärden att evakuera de boende till temporära moduler.

Erfarenheter från projektet visar att för att uppnå de sociala målsättningarna behövde hyresvärd, hyresgäster och entreprenörer justera sina målbilder och förväntningar under renoveringsprocessen, så att det fanns en samsyn.

Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:

Text: Ann-Sofie Borglund