Läs vad projektledaren Pär Johansson, Chalmers, har att säga om projektet!
Omkring en tredjedel av de svenska flerbostadshusen har en putsad fasad med oisolerade väggar. Många av dessa hus är nu i behov av renovering. Genom att blanda i aerogel i fasaderna kan man spara mycket energi, vilket beror på att aerogel leder till bättre värmeisolering. Dessutom behöver inte aerogelbaserade putssystem vara lika tjocka som traditionell puts. Det är en fördel – i synnerhet i kulturhistoriskt värdefulla byggnader där man inte får göra stora estetiska förändringar.
Det finns goda erfarenheter från aerogelputs i byggnader i Centraleuropa, men eftersom Sverige har ett annat klimat med mer fukt och regn är det viktigt att undersöka att denna puts även passar för svenska förhållande, vilket forskarna har gjort i detta projekt.
Forskarna har analyserat data från en byggnad i Mölndal med aerogelbaserade putssystem och från pilotstudier i laboratorium. De har haft fokus på de termiska egenskaperna och fuktegenskaperna i dessa system och då i synnerhet i samverkan med betong- och murverkskonstruktioner i svenskt klimat.
Projekt: Aerogelputs för hållbar renovering av putsade byggnader
Koordinator: Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag
Projektstart: November 2022
Projektslut: December 2023
Projektbudget: 1 890 000 kr
Projektledare: Pär Johansson
Energimyndighetens projektnummer: P2022-00872
I projektet har forskarna utvärderat putssystemets fuktupptagning vid olika regnscenarier, tidig uttorkning av byggfukt och förväntad termisk isoleringsförmåga i verkliga fältförhållanden. De har även analyserat hur vattenavvisande egenskaper och ytsprickor påverkar fuktupptagning och uttorkningsförmågan hos putssystemet, vilket i sin tur påverkar isoleringsförmågan. Resultatet indikerade att byggfukten i putsen torkar ut inom sex månader.
I pilotstudierna genomfördes även tester i laboratorium och där undersökte forskarna hur mycket fukt putssystemet tog upp när det utsattes för slagregn som ledde till vattenavrinning. Resultatet visade att putssystemet hade liten fuktupptagning, även när det var fuktigt under ett dygn.
Sammantaget indikerar resultaten på att aerogelbaserade putssystem är en fuktsäker lösning för svenska byggnader med utvändig tilläggsisolering av väggar som är gjorda av betong eller som är murade.
Läs mer om projektet i slutrapporten:
- I oskadade aerogelbaserade putssystem är det låg upptagning av fukt. Dessa studier indikerar att detta är en fuktsäker lösning för utvändig tilläggsisolering av betong- och murverksstrukturer.
- Om man använder vattenvisade färg på utsidan av aerogelbaserade putssystem minskar vattenupptagning med upp till 50 procent, utan att minska uttorkningen.
- Aerogelbaserade putssystem är inte lika tjocka som traditionell puts, vilket är en stor fördel för byggnader där man inte tillåts göra förändringar i den yttre utformningen, som exempelvis kulturhistoriska byggnader.
- Om tio procent av de befintliga flerbostadshusen i Sverige skulle använda aerogelbaserade putssystem går det att spara 63 GWh årligen i hela byggnadsbeståndet. Det visar energisimuleringar.
Text: Ann-Sofie Borglund