Ungefär en tredjedel av flerbostadshusen i Sverige har en putsad fasad. I dessa byggnader är väggarna murade och oisolerade och därmed är energiprestandan oftast dåligt. Nu står många av dessa byggnader inför ett renoveringsbehov. Det är då ett bra tillfälle att byta nuvarande puts till ett med bättre energimässiga egenskaper. Beräkningar visar att energianvändningen kan minska med 28–48 kWh/kvadratmeter och år beroende på ort och tjockleken på aerogelputsen.
Det som gör att aerogelputs är bra ur energisynpunkt är att det leder till bättre värmeisolering, vilket sparar energi. Ytterligare en fördel är att den inte behöver vara lika tjock som traditionell puts.
Projekt: Aerogelputs för hållbar renovering av putsade byggnader
Koordinator: Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag
Projektstart: November 2022
Projektslut: December 2023
Projektbudget: 1 890 000 kr
Projektledare: Pär Johansson
Energimyndighetens projektnummer: P2022-00872
– Aerogelputs har använts i flera länder i Centraleuropa de senaste tio åren, med bra resultat. Men klimatet i Sverige är betydligt fuktigare och med mer regn, så det är viktigt att testa att denna puts även fungerar under dessa väderförhållanden, säger Pär Johansson, docent vid Chalmers och den som leder projektet.
I ett tidigare projekt, som är finansierat av E2B2, har samma forskare som i detta projekt undersökt kommersiell aerogelputs. Där genomfördes bland annat teoretiska beräkningar och laboratorieförsök. De påbörjade även fältförsök, som består av en byggnad i Mölndal som har aerogelputs på fasaden sedan hösten 2021.
– Nu ska vi avsluta de studier som är påbörjade i det förra projektet och också analysera all data som vi samlat in fält. Det behöver gå tid för sådana tester, så det är först nu vi kan analysera de uppmätta värdena, säger Pär Johansson.
– Vi har också upptäckt vissa saker med putsen som vi behöver undersöka noggrannare. Det handlar bland annat om uttorkning, så vi har byggt upp en uppsättning i vårt labb på Chalmers där vi ska utsätta putsen för mycket regn, för att se hur uttorkningen påverkas, berättar han.
Det är just uttorkningen som intresserar forskarna mest och i fältförsöket vill de se hur aerogelen beter sig på en verklig vägg. Aerogelen i putsen är vattenavvisande och beter sig därför annorlunda.
– Uttorkningen är viktig, men i och med att får vi in fukt i putsen, så kommer värmeledningsförmågan att öka och då minskar energibesparingspotentialen. Därför vill vi se hur vi ska bygga upp putssystemet så att det ska få en så snabb och effektiv uttorkning som möjligt. För om man lyckas med det, är det bra ur energisynpunkt, förklarar Pär Johansson.
Målet i projektet är att ta fram en handbok med anvisningar till de som ska använda aerogelputs i praktiken. Den ska bland annat innehålla vilka material och egenskaper olika putsskikten kan ha samt vilka byggnader som är lämpliga för detta putssystem.
– Vi ser att det finns ett intresse och nyfikenhet bland potentiella användare. De vill gärna ha jämförelser med nuvarande puts och aerogel samt för- och nackdelar, så därför är det viktigt att i handboken visa på vad det innebär i praktiken att använda aerogel, säger Pär Johansson.
Text skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektet start