– De senaste tio åren har det skett ett paradigmskifte inom detta område, där arkitekter och antikvarier har gått från att vara tveksamma till göra förändringar i dessa byggnader till att idag vilja arbeta tillsammans på ett konstruktivt sätt för att spara energi och samtidigt bevara det kulturhistoriska, säger Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet.

Tillsammans med två kollegor från Uppsala universitet ingår han i International Energy Agency´s (IEA) forskningssamverkan för energieffektivisering i historiska byggnader (Task 59). Det övergripande målet med forskningssamverkan är att ta vara på den kunskap och erfarenhet som redan finns och göra den tillgänglig och användbar för olika målgrupper. Totalt delar 19 partners från 10 olika länder.

De svenska forskarna ska bland annat utvärdera standarden för förbättring av energiprestanda i historiska byggnader och intervjua såväl användare som de som valt att inte använda standarden vid energirenoveringar, för att därigenom utveckla den vidare.

Fakta

Projekt: Internationell forskningssamverkan för energieffektivisering i historiska byggnader Utförare: Uppsala universitet Samfinansiärer: Projektet finansieras till 100 % av Energimyndigheten Projektstart: Februari 2019 Projektslut: Februari 2021 Projektbudget: 1 510 402 kr Projektledare: Tor Broström E-post: tor.brostrom@konstvet.uu.se Energimyndighetens projektnummer: P47820-1

– Att inte standarden har slagit igenom är delvis en informationsfråga, men bristen på information är inte enda förklaringen. Vi kommer att vidareutveckla standarden och ta fram ett verktyg hur man konkret kan arbeta med energieffektivisering i dessa byggnader. Vi ska också samla goda exempel i en databas, bland annat helhetslösning, men också specifika tekniska lösningar som exempelvis hur man på ett varsamt sätt förbättrar fönster i historiska byggnader, berättar Tor Broström.

För att få ett större genomslag för dessa frågor menar Tor Broström att det är viktigt att få med energifrågan i ett tidigt skede när historiska byggnader ska renoveras. Därefter handlar det om att arbeta systematiskt och ta det stegvis.

– Och självklart dra nytta av andras erfarenheter. Historiska byggnader är ju olika, men det finns mycket som förenar och med bättre rutiner och verktyg kan fler ta del av denna kunskap, vilket kan leda till minskad energianvändning, förbättrad innemiljö och att historiska värden bevaras, avslutar Tor Broström.

Av Ann-Sofie Borglund

E2B2-finansiering innebär att svenska forskare vid Uppsala universitet kan ingå i IEA SHC Task 59/EBC Annex 76 Deep renovation of historic buildning towards lowest possible energy demand and CO2 emission. Läs mer om denna forskningssamverkan på: http://task59.iea-shc.org/