Intervju med forskaren

Läs vad Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, har att säga om projektet.

Undersökningar visar att det går att minska energibehovet i kulturhistoriskt värdefulla byggnader med upp till 75 procent. Det finns också en standard för hur energieffektiviseringsarbetet i sådana byggnader ska gå till, men det är få som använder den. I detta projekt har forskare vid Uppsala universitet deltagit i en internationell forskningssamverkan för att utveckla ett systematiskt arbetssätt för att få fler att våga satsa på energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Det har resulterat i:

Fakta

Projekt: Internationell forskningssamverkan för energieffektivisering i historiska byggnader
Utförare: Uppsala universitet
Samfinansiärer: Energimyndigheten

Projektstart: Februari 2019
Projektslut: Februari 2021
Projektbudget: 1 510 402 kr

Projektledare: Tor Broström
Energimyndighetens projektnummer: P47820-1

Bästa praxis i ny databas

I databasen finns olika byggnader med tillhörande information om dess läge, energiprestanda, ålder, typ av konstruktion, användningsområde, om byggnaden är skyddad (byggnadsminne, planer med mera) samt fotografier. Där beskrivs processen före, under och efter renovering. Där finns även information om vilka tekniska lösningar som har genomförts. I databasen ser man dessutom vad renoveringen har lett till för resultat sett utifrån energibesparing, miljöpåverkan, inomhusklimat och ekonomi.

Databasen innehåller än så länge framförallt byggnader från Europas alpina regioner. För svensk del tillför informationen om dessa byggnader i nuläget inte så mycket, utan det viktigaste är snarare att databasen tillhandahåller ett system för inhämtning av data som kan användas för att samla in och demonstrera bäst praxis i Sverige.

Till databasen

Handbok med praktisk hjälp

För att genomföra energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan man ta hjälp av den europeiska standarden ”EN 16883:2017 Conservation of cultural heritage. Guidelines for improving the energy performance of historic buildings”. En utvärdering visar att standarden är bra gjord, men att det är få som använder den. Orsaken till detta är framför allt att fördelarna inte är tydliga och det saknas externa krav, från exempelvis myndigheter, att använda den. Många användare har också varit osäkra på hur de i praktiken ska genomföra de olika steg som föreskrivs i standarden.

I detta projekt har man tagit fram faktablad och en handbok för att underlätta användningen av standarden. Faktabladen togs fram som ett första steg att försöka underlätta användningen av standarden. I handboken förklarar och förtydligar man hur de olika stegen i standarden kan genomföras i praktiken. För att få flera att använda standarden på lång sikt pekar också forskarna på att det viktigt att den används i utbildning för studenter och yrkesverksamma inom området, men även att myndigheter och intressenter kräver att standarden används.

Till faktabladen

Till handboken

Verktyg för lämpliga lösningar

I projektet utvecklades även ett verktyg för att identifiera lämpliga lösningar för en given typ av byggnad. Verktyget tillhandahåller anpassade lösningar för fönster, fasader, ventilation, värmesystem och solenergi. Genom att mata in grundläggande uppgifter om en byggnad eller byggnadsdel får användaren förslag på åtgärder. Förslagen är utförligt beskrivna och ofta exemplifierade med byggnader från databasen med "best practice".

Till verktyget

Du kan läsa mer om projektet och resultaten i slutrapporten:

Viktiga resultat
  • Många kulturhistoriskt värdefulla byggnaderhar stor potential att spara mycket av sin energianvändning. I detta projekt har man tagit fram en handbok och metoder för att underlätta detta arbete.
  • Det finns en bra standard som ska underlätta arbetet med energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Många fastighetsägare vet dock inte hur de ska använda den i praktiken. Dessutom kräver inte några myndigheter att standarden används.
  • Handboken visar på ett pedagogiskt sätt hur arbetet kan genomföras i praktiken.
  • I projektet lyfter man fram flera viktiga åtgärder för att få fler att energirenovera sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det handlar bland annat om att ställa krav på att man har en systematisk och transparent process när man planerar energirenoveringen.
  • Databasen, som har utvecklats i projektet, innehåller en viktig struktur. Den behöver dock kompletteras med lösningar anpassade för svenska förhållanden och byggnadstyper för att göra större nytta för svenska fastighetsägare.

Text: Ann-Sofie Borglund