Läs vad projektledare Erik Johansson, universitetslektor vid Lunds tekniska högskola och en av de svenska deltagarna i IEA:s forskningssamverkan EBC Annex 75, har att säga om projektet!
Det finns ett stort behov av renoveringar både i Sverige och internationellt. Det gäller särskilt flerbostadshus som byggdes under perioden 1950–1980. Många av dessa byggnader använder dessutom mycket energi, så det finns en stor energieffektiviseringspotential. Oftast görs energirenovering i enskilda byggnader, men det kan vara mer kostnadseffektivt och bättre ur energisynpunkt om man gör energieffektiviseringsåtgärder i ett helt område. Det beror på att man då kan genomföra liknande lösningar på ett stort antal liknande byggnader och också använda storskaliga energiförsörjningssystem som fjärrvärme.
Tolv länder deltog
Syftet med IEA EBC Annex 75 har varit att undersöka kostnadseffektiva strategier för att minska koldioxidutsläpp och energianvändning i byggnader på områdesnivå. Detta genom att kombinera energieffektiviseringsåtgärder och åtgärder för förnybar energi. I projektet har tolv europeiska länder deltagit.
Finansieringen från E2B2 har gjort att forskare vid Lunds tekniska högskola och StruSoft AB kunnat delta i denna forskningssamverkan.
Projektet har varit indelat i fyra delprojekt. De svenska forskarna har ingått i samtliga dessa delprojekt, vilka har omfattat tekniköversikt, optimeringsmetodik, strategiutveckling, framgångsprojekt, fallstudier, policyinstrument och intressentdialog. De svenska framgångsprojekten utgjordes av miljonprogramsområden i Malmö och Lund.
Projekt: Kostnadseffektiv energirenovering av bostäder på områdesnivå
Utförare: Lunds universitet
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag, StruSoft AB, Skånska Energilösningar SELAB AB
Projektstart: April 2019
Projektslut: Juni/juli 2022
Projektbudget: 4 702 731 kr
Projektledare: Erik Johansson
Energimyndighetens projektnummer: P47834-1
Internationell forskningssamverkan: IEA EBC Annex 75. Ett forskningsprojekt mellan 13 länder där syftet är att undersöka kostnadseffektiva strategier för att minska utsläppen av växthusgaser och energianvändning i byggnader i städer. Målet är att ge vägledning till beslutsfattare, företag som arbetar inom området för energiomställningen samt till byggnadsägare för att kostnadseffektivt omvandla stadens energianvändning.
Praktisk användning
Ett av delprojekten har handlat om policyinstrument och intressentdialog, där man ville omsätta resultaten från Annex 75 till praktisk användning i samhälle och näringsliv. Forskarna tog bland annat fram riktlinjer för policyinstrument och affärsmodeller till intressenter som beslutsfattare, energileverantörer och bostadsbolag.
I ett annat delprojekt utvecklades ett optimeringsverktyg för kostnads- och energieffektiv renovering av befintlig bostadsbebyggelse på områdesnivå. Det kan beräkna utfallet av olika scenarier för såväl energieffektivisering av enskilda byggnader som för energiproduktion och energidistribution på områdesnivå. Verktyget, som beräknar såväl kostnader som energianvändning och miljöpåverkan, är främst till för beslutsfattare. Det ses som nyskapande eftersom det tidigare inte funnits något sådant verktyg för användning på områdesnivå.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten nedan.
- Vid energieffektiv renovering på områdesnivå finns goda möjligheter till kostnadsbesparingar genom standardisering och prefablösningar. Det innebär ett snabbare och mer effektivt byggande, speciellt om byggnaderna som ska renoveras är av liknande typ.
- Det finns nu en vägledning för policyinstrument och affärsmodeller, vilken i första hand vänder sig till beslutsfattare, energileverantörer och bostadsbolag.
- Ett nytt optimeringsverktyg är utvecklat. Det beräknar energieffektiviteten för enskilda byggnader, energiproduktion och energidistribution på områdesnivå. Verktyget användes i projektet för beräkning av systemstorlek och livscykelkostnad för olika referensområden.
- Vid energirenovering på områdesnivå är ofta många intressenter inblandade. Det ställer därför höga krav på samordning och kommunikation för att det ska fungera bra.
- För att underlätta renovering på områdesnivå är lokala myndigheter såsom kommuner viktiga och de kan vara centrala för att nå ut till många intressenter och skapa en positiv bild till energirenovering. Även kommunala bostadsbolag har en viktig roll som drivande för renoveringsprocessen och att det blir en helhetssyn på renoveringen.
- Vid renovering på områdesnivå är det en bra strategi att även förbättra den allmänna utemiljön vilket ökar attraktiviteten och höjer statusen på området.
- Projektet har gett många nya erfarenheter tack vare en bredd bland forskare och företag. I projektet kan man samtidigt konstatera att det har varit svårt att få fram resultat som är tillämpbara i många länder. I stället krävs ofta lokal anpassning.
Text: Ann-Sofie Borglund
E2B2:s finansiering innebär att svenska forskare vid Lunds tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola kan ingå i IEA EBC Annex 75 Cost-effective Building Renovation at District Level Combining Energy Efficiency & Renewables. Läs mer om denna forskningssamverkan på: http://annex75.iea-ebc.org/
