Läs vad forskaren Filip Johnsson vid Chalmers Tekniska Högskola har att säga om projektet!
Det svenska elsystemet genomgår en stor förändring. Tidigare kom elen huvudsakligen från stora, planerbara produktionsanläggningar som vattenkraftverk och kärnkraftverk. På senare år har andelen från vindkraftverk ökat rejält samtidigt som andelen från kärnkraft har minskat. Dessutom är det allt fler hushåll som producerar egen el från solceller. Parallellt med detta sker en ökad elektrifiering i samhället, vilket har lett till att det på olika platser i landet numera finns effektproblem under vissa tider.
Det finns därmed en ökad efterfrågan på flexibilitetstjänster av el, vilket innebär att elkunden tillfälligt minskar sin elanvändning och därmed minskar belastningen på elnätet. Efterfrågan och intresset ökar även för lagring av el.
Teknisk och ekonomisk potential
I detta projekt har forskare vid Chalmers och Profu undersökt hur stor den tekniska och ekonomiska potentialen är för elproduktion och lagringen för hushåll och fastigheter. Det är första gången som dessa potentialer undersöks i en och samma studie. I projektet har forskarna också undersökt hur prosumenter och elsystemet påverkar varandra. Prosumenterna som ingår i studien är hushållskunder som bor i småhus och flerbostadshus.
Projekt: Byggnader som prosumentsystem i ett förnybart elsystem
Utförare: Chalmers Tekniska Högskola
Samfinansiärer: Energimyndigheten
Projektstart: Januari 2020
Projektslut: Mars/april 2022
Projektbudget: 2 288 000 kr
Projektledare: Filip Johnsson (tidigare projektledare Emil Nyholm)
Energimyndighetens projektnummer: P49586-1
Studien har genomförts genom modellering kring lågspänningsnätets kapacitet att inrymma solceller i bostadsbyggnader och prosumenternas påverkan på investeringar i det omgivande elsystemet och vice versa. Därtill har forskarna gjort en uppskattning hur många tak på bostäder som kan installera solceller.
Prosumenter får en allt viktigare roll
Resultatet visar att prosumenter kan få en allt viktigare roll framöver. Det beror främst på att priserna för både solceller och batterier sjunker. Reglerna för energiskatt och elnätstariffernas utformning kan påskynda denna utveckling.
Studien visar att den tekniska potentialen är betydligt större för solceller och batterier än den ekonomiska. I det basfall som undersökts är den ekonomiska potentialen 12 GW solceller och 14 GWh för prosumenter i södra och mellersta Sverige. Denna potential är dock starkt beroende av de ekonomiska förutsättningarna (flera fall undersöktes) och resultatet visar att undantag från elskatt på egenkonsumerad el, investeringskostnader och kalkylräntan har stor påverkan.
Det kan även finnas tekniska begränsningar på lokal nivå, där lågspänningsnätet inte har tillräckligt med kapacitet att ge plats åt solceller. Det finns också kommuner där bristen på takyta för solceller är mer begränsande än kapaciteten i elnätet.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten nedan.
- Allt fler hushållskunder av el vill även producera och lagra el och därmed bli prosumenter. Utvecklingen drivs av lägre priser på solceller och batterier samt höga elpriser (något som aktualiserats efter att projektet avslutats).
- Den ekonomiska potentialen är upp mot 12 GW för solceller och 14 GWh för batterier för prosumenter i södra och mellersta Sverige.
- Potentialen är starkt beroende av de ekonomiska förutsättningarna som råder.
- Prosumenternas påverkan på det omgivande elsystemet är på längre sikt begränsad om den endast drivs av privatekonomiska förutsättningar.
- Den begränsade påverkan beror primärt på att prosumenternas investeringar på lång sikt när elproduktionen ersätter annan variabel produktion som vind och solkraft.
- De tekniska begräsningarna utgörs av lågspänningsnätets kapacitet som lokalt kan ha svårt att ta emot fler kunder, men på ett fåtal platser handlar det istället om brist på takyta som är begränsande.
Text: Ann-Sofie Borglund