Elsystemet är mitt uppe i en stor förändring. Det gäller de storskaliga systemen där förnybar produktion från främst vind ökar, men även för småskaliga system där allt fler hushållskunder producerar egen el från solceller. Parallellt med detta sker en ökad elektrifiering i samhället samtidigt som flera städer i Sverige har effektproblem. Detta gör att det finns ett ökat intresse för lagringskapacitet av el och för efterfrågeflexibilitet. Men hur påverkar egentligen prosumenterna och elsystemet varandra? Det är just detta forskare vid Chalmers ska ta reda på genom modellering.

‒ Vi har datamodeller på lastkurvor för hushåll som prosumenter. Dessa ska skalas upp till småhus i hela Sverige. Vi hoppas även kunna titta på andra byggnader som flerbostadshus, säger Emil Nyholm, forskare vid Chalmers och den som leder projektet ”Byggnader som prosumentsystem i ett förnybart elsystem”.

­‒ Vi har också energisystemmodeller och i dessa kan man välja att styra mot olika mål, exempelvis mot förnybar el eller att minska koldioxidutsläppen. När man lägger in dessa mål kan man se vilka olika lösningar inom energisystemet som krävs för att uppnå de olika målen. I detta projekt ska vi knyta samman energisystemmodellerna med datamodellerna för prosumenter för att se hur de samspelar med varandra, förklarar Emil Nyholm.

Fakta

Projekt: Byggnader som prosumentsystem i ett förnybart elsystem
Utförare: Chalmers Tekniska Högskola
Samfinansiärer: Energimyndigheten

Projektstart: Januari 2020
Projektslut: Mars/april 2022
Projektbudget: 2 288 000 kr

Projektledare: Filip Johnsson (tidigare projektledare Emil Nyholm)

Energimyndighetens projektnummer: P49586-1

Då kan man se vad prosumenternas val av lösningar inom produktion och lagring får för konsekvenser på elsystemet, så väl centralt som i decentraliserade system. Här ska man även undersöka vad olika drivkrafterna, som exempelvis pris och miljö, kan få för konsekvenser. Man ska också se hur olika teknikval i elsystemet påverkar prosumenterna.

I projektet ska forskarna dessutom studera hur energilagringstekniker kan påverka elsystemet. De kommer att studera lagring i småskaliga flödesbatterier, litiumjonbatterier och i lokala vätgaslager.

‒ Vi vill öka förståelsen för hur prosumenter och elsystemet påverkar varandra. Där är energilagring en viktig beståndsdel. Vi vill se vad olika satsningar och åtgärder leder till – hjälper eller stjälper de varandra?

­‒ Vi kommer även att utvärdera effekterna av olika stöd för prosumentsystem och uppskatta vilken roll olika typer av stöd kan få i omställning av elsystemet. Den nya kunskapen kan bli en grund för policybeslut och kan göra att man kan skapa policylösningar och styrmedel som styr mot de mål man vill uppnå, säger Emil Nyholm.

Resultaten från projektet kan även vara intressanta för kommersiella aktörer som erbjuder affärslösningar kring elproduktion och lagring.

Intervjun skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.

Till projektets resultat