I Sverige är fortfarande energigemenskaper ganska nytt och inte lika utbrett som i flera andra länder i Europa. Men det finns ett ökat intresse för energigemenskaper och det finns också bättre förutsättningar att skapa en sådan gemenskap. Det beror på en lagändring från 1 januari 2022 som gör det tillåtet att dela el mellan byggnader. Det krävs dock att byggnaderna tillhör samma fastighet eller att det är grannfastigheter. Energimarknadsinspektionen menar att driftformen i Sverige med fördel kan organiseras som en ekonomisk förening.
I detta projekt ska forskarna undersöka hushållens roll och relation till lagring, delning, användning och produktion av energi. De ska även ta reda på hur olika aktörer i en energigemenskap ser på hushållen som deltagare i energigemenskaper och hur hushållens vanor påverkas.
I projektet kommer två fallstudier att genomföras. Det är dels i Tamarinden i Örebro där initiativet till en energigemenskap kommer från kommunen och är politiskt driven, dels i Hammarby sjöstad i Stockholm som är initierad av privatpersoner. I Hammarby sjöstad skapades energigemenskapen utifrån befintliga fastigheter, medan i Örebro är fastigheterna under byggnation och kommer att stå klara 2024. I båda dessa energigemenskaper ingår produktion av el från solceller, lagring av el i batterier samt delning av både el och värme.
Projekt: Energigemenskap - En gemensam sak? Hushållens roll i delande av energi och samverkan i energigemenskaper
Koordinator: Kungliga Tekniska Högskolan
Projektpartner: ElectriCITY Innovation ekonomisk förening
Projektstart: Februari 2022
Projektslut: Juni 2025
Projektbudget: 6 136 319
Projektledare: Cecilia Katzeff
Energimyndighetens projektnummer: P2021-00181
– Vi ska i projektet analysera hushållens roll. Vi vill bland annat ta reda på vad man gör gemensamt och hur det påverkar relationerna till grannarna. Hur ser överenskommelsen ut? Ska man ge bort energin eller ska man ha den en ekonomisk kompensation? Det kan ju även påverkar de sociala relationerna och människors beteende. Vilka faktorer bidrar till en gemenskap och vilka står i vägen, säger Cecilia Katzeff, docent vid KTH och den som leder projektet.
– I Tamarinden tänker man sig att delning av energi skulle kunna påverka delning av annat, som till exempel odlingar. Då vill vi titta på vad som krävs för att det ska lyckas. Om man tittar på gemensamma tvättstugor så fungerar det inte alltid så bra, för alla har inte samma förväntningar och alla beter sig inte på det förväntade sättet. Detta är frågor som kan uppstå när man delar något.
Många energigemenskaper drivs av miljömässiga hållbarhetsmål, men Cecilia Katzeff påpekar att dessa mål inte ska nås på bekostnad av det sociala aspekterna, till exempel att hushåll känner sig utanför eller att det blir en maktobalans genom att några av aktörer har ett kunskapsövertag.
– Vi har sett i tidigare projekt gällande energi i hushållen att teknik utvecklas av teknikintresserade för teknikintresserade. Det gör att de som använder tekniken får ett teknikövertag och kan bli en slags projektkoordinator, men det är viktig att tekniken och informationen blir tillgänglig för alla.
– Vi hoppas i projektet kunna identifiera framgångsfaktorer, men också vad som kan gå fel, så vi kan dela med oss till andra som ska bilda energigemenskaper. Det är många olika aktörer som ingår – fastighetsägare, teknikutvecklare, teknikleverantörer och hushåll. Det har ju visioner och förväntningar på hushållen. Hur passar hushållens vardag in i dessa förväntningar? Det ska vi också undersöka, avslutar Cecilia Katzeff.
Text: Ann-Sofie Borglund