Det finns stora möjligheter för fastigheter att skifta från att enbart vara användare av energi, till att också vara prosumenter. Det innebär att hushåll och byggnader producerar sin egen el där ett eventuellt överskott kan säljas tillbaka till nätet. Det kommer även finnas ett intresse av att kunna lagra värme i fjärrvärmesystem där detta kan ske antingen genom att utnyttja byggnadernas dynamik eller använda centraliserade lager i form av ”termosar”. Lagringen blir extra intressant i ett el- och värmesystem med tydliga och kostsamma produktionstoppar, vilket är ett resultat av ökad andel väderberoende elproduktion.
En prosument är en aktör som både är producent och konsument. I detta projekt handlar det om att både producera och konsumera energi.
– I detta projekt utvecklar vi en modelleringsmetodik som kan analysera hur och i vilken grad den svenska byggnadsstocken kan bidra till omställningen mot ett hållbart energisystem, både sett till åtgärder från användarsidan och produktionssidan, säger Filip Johnsson, professor i energiteknik vid Chalmers.
– Ofta tittar man antingen på byggnaden eller på energitillförseln, men här knyter vi ihop dessa båda system och vi kommer att få fram en tidsupplösning per timme. Då kan vi på ett mycket tydligare sätt förstå systemet och hur byggnaden kan bli en resurs, säger Filip Johnsson vidare.
Frågan kring lagring har blivit allt mer aktuell i samband med att elsystemet får en större andel volatil energiproduktion från sol och vind. Det är också en aktuell fråga på värmesidan där man sedan tidigare har ackumulatortankar som lager, men där fastigheterna kan bli ett viktigt komplement som energilager. Ny teknik kring smarta mätare och smarta nät gör detta möjligt att genomföra i praktiken.
Projekt: Framtidens lastkurva för svensk byggnadsstock Utförare: Chalmers Tekniska Högskola AB Samfinansiärer: Energimyndigheten Projektstart: Maj 2018 Projektslut: Maj 2020 Projektbudget: 1 089 000 Projektledare: Filip Johnsson Energimyndighetens projektnummer: 38892-3
I projektet utvecklar forskarna en metod som gör det möjligt att studera hur energihushållningsåtgärder som effektivisering och energibesparing påverkas av decentraliserad elproduktion respektive fjärrvärmeproduktion gällande både potentialen och kostnaderna. Projektgruppen kommer också att utveckla ett analysverktyg som klarar av att göra systemanalyser där man tar hänsyn till samspelet mellan produktion och energihushållningsåtgärder för olika scenarier avseende framtida bränslepriser och teknikutveckling.
Att forskningen ligger helt rätt i tiden är tydligt.
– Det händer mycket på energimarknaden just nu och det finns flera stora frågetecken som behöver rätas ut. Här kan forskningen bidra och vi märker ett stort intresse för projektet, särskilt från energibolagens sida. De är i behov av att se hur man sektorsöverskridande kan utnyttja energin på så optimalt sätt som möjligt, säger Filip Johnsson.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början