Svensk klimatpolitik brister i legitimitet

I projektet har forskare inom statsvetenskap och energisystem analyserat legitimiteten hos lagstiftningen om klimatdeklarationer för byggnader. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2022, efter att ha drivits fram av den rödgröna regeringen. Syftet med lagen är att den ska minska byggnaders klimatpåverkan. Detta genom att öka byggherrars kunskap och hjälpa utvecklare att göra klimatsmarta val. För att lagen ska ha stor effekt måste de som berörs uppfatta den som legitim, det vill säga rättvis och trovärdig.

Projektet utökades till att även omfatta legitimiteten hos svensk klimatpolitik från 2022. Detta med anledning av att Tidöregeringen som första regering betonat att klimatpolitiken måste ha folklig legitimitet för att kunna genomföras på ett bra sätt. Tidigare regeringar har mer fokuserat på att klimatpolitiken ska vara kostnadseffektiv.

Resultatet från projektet visar att lagstiftningen om klimatdeklarationer brister i legitimitet på flera sätt. Forskarna pekar bland annat på att transparensen och rättfärdigandet av lagförslaget kunde har varit bättre. Även processerna för samråd hade kunnat förbättras. Ett konkret exempel på bristerna är att lagförslaget antogs trots att flera viktiga remissinstanser pekade på det fanns problem med hur lagen var utformad. De menade också att lagen till och med kunde leda till suboptimerade åtgärder för att minska byggnaders klimatpåverkan. En viktig del av lagen är att den ska öka kunskapen om klimatpåverkan från byggande hos olika aktörer inom byggbranschen, men så som lagen är utformad är det tveksamt om detta syfte uppfylls menar forskarna.

Projektets analys av Tidöpartiernas klimatpolitik visar att den är högerpopulistisk och i hög grad bygger på en antidemokratisk syn på legitimitet. Detta märks genom att vissa samhällsaktörer diskrimineras och utesluts från att diskutera politikens utformning. Vidare kan man se politik och styrmedel inte utformas utifrån vetenskap utan baseras på villfarelser och utan hänsyn till klimaträttvisa och de socialt och ekonomiskt svagare hushållen. Därtill manipuleras information och kritiker hotas till tystnad och i vissa fall med fängelse eller avsked från sina jobb.

Många anser att svenska styrmedel och svensk politik är legitim eftersom de är beslutade av demokratiskt valda politiker. Men forskarna i detta projekt visar att det inte är en garanti för att styrmedel och politik är legitima. För att åstadkomma legitimitet krävs att fler aktörer kan delta i processen för att ta fram såväl styrmedel som politik.

Läs mer om projektet i slutrapporten:

Text skriven av Ann-Sofie Borglund