Klimatdeklaration för byggnader - ett legitimt styrmedel?

Lagen om klimatdeklaration trädde i kraft den 1 januari 2022. Det nya styrmedlet syftar till att öka byggherrarnas kunskap om klimatpåverkan från byggande och förbättra möjligheterna för utvecklare att göra medvetna val som minskar byggnadernas klimatpåverkan. Klimatdeklarationen är obligatorisk, men ses även som ett komplement till energideklarationer för byggnader och till frivilliga certifierings- och märkningssystem som finns på marknaden.

En viktig fråga för styrmedlets effektivitet är att det uppfattas som legitimt hos de aktörer som berörs menar Fredrik von Malmborg, som är docent och universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han leder detta projekt, där forskare från både statsvetenskap och energisystem vid Linköpings universitet ingår.

– Med klimatdeklarationer finns det nu ett tydligt styrmedel för byggnader kopplat till klimat. Då är det intressant att jämföra med energideklarationer, som funnits en längre tid, säger Fredrik von Malmborg och fortsätter:

– Vi vill också från ett statsvetenskapligt perspektiv se hur klimatdeklarationer fungerar och om det har en legitimitet i samhället. Det finns idag väldigt lite forskning kring legitimitet för styrmedel, utan man tänker att om en politisk regim är legitim så är automatiskt styrmedlet legitimt, men så behöver det inte vara.

Legitimitet kan delas upp i tre olika kategorier:

• Inflödeslegitimitet – som handlar om det politiska systemet och tilltron till det politiska systemet, men också transparens och möjligheter att granska hur politiska beslut fattas.
• Genomflödeslegitimitet – handlar om vilka som har en möjlighet att påverka de politiska besluten. I Sverige kan det exempelvis handla om remissförfarande.
• Utflödeslegitimitet – hur ett styrmedel klarar de problem som finns, som i just detta fall handlar om att minska klimatpåverkan från byggnader.

– I projektet har vi analyserat policyprocessen fram till beslutet att införa klimatdeklarationer i byggnader. Där har vi lutat oss mycket mot de remissvar som kom in, vilket ger en bra bild av de synpunkter som har lämnats, men vi undersöker också vilka som har fått lämna synpunkter. Där kan vi redan nu se att många aktörer inte har fått lämna remissvar, berättar Fredrik von Malmborg.

Vidare har forskarna gjort textanalyser hur regeringens proposition kom till och hur regeringen har bemött den kritik som lämnats samt hur riksdagsdebatten sett ut. Forskarna har även tittat på policyprocessen och varför regeringen har lagt det här förslaget till styrmedel och vad som är syftet.

I projektet kommer forskarna dessutom att göra enkäter till representanter för olika myndigheter, kommuner, företag och intresseorganisationer i bygg- och fastighetsbranschen för att analysera hur klimatdeklarationerna används i praktiken och hur det påverkar lärandet hos olika aktörer.

Text: Ann-Sofie Borglund

Projektpresentation