Det pågår en stark urbanisering världen över, inte minst i Sverige. År 2050 beräknas 75 procent av jordens befolkning bo i städer. Med höga målsättningar på hållbarhet ställer detta nya krav på städerna och dess byggnadsbestånd.
– Idag ligger fokus på enskilda fastigheter och på att spara enskilda kilowattimmar. Det krävs att fler lyfter blicken och tar beslut som bygger på större bostadsbestånd och ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande.
Den metod som ska utvecklas i projektet är tänkt att kombineras med en tidigare byggnadsbeståndsmodell. Dessutom ska man använda GIS och livscykelanalys. Industridoktoranden Magnus Österbring har påbörjat insamlingen av en rad data som gäller Göteborg, bland annat från fastighetsregistret och från energideklarationer.
Projekt: Metod för omställning av urbana byggnadsbestånd Utförare: Chalmers tekniska högskola Samfinansiärer: Energimyndigheten, NCC Construction Sverige, Chalmers Projektstart: augusti 2014 Projektslut: mars 2018 Projektbudget: 5 135 000 kr Projektledare: Holger Wallbaum Energimyndighetens projektnummer: 38896-1
– Det gör att vi vet hur mycket och vilken slags energi som används i respektive byggnad. Vi kommer i projektet att använda värden för hela Göteborg, men metoden ska utvecklas för att fungera oavsett geografisk område, säger Magnus Österbring.
– Det finns idag en rad målsättningar, såväl nationellt som för enskilda städer. Vi vill att den metod vi utvecklar ska bli ett verktyg som kan visa var man behöver lägger krutet för att uppnå målen. Det kan ge svar på var man ska börja göra åtgärder och vilka åtgärder man ska göra. Metoden ska ta hänsyn till systemperspektiv, energisystemsyn, minskad energianvändning och säker energiförsörjning, säger Holger Wallbaum.
I projekt går även hållbarhet som en viktig röd tråd.
GIS är informationssystem för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Enkelt beskrivet är systemen en kombination av kartor och tabellinformation (databaser) som lagras och hanteras i datorn. I systemet görs analyser, beräkningar och simuleringar som kan användas som beslutsstöd.
– Det finns exempel där man gjort renovering som lett till stora energibesparingar, men där renoveringen blivit så kostsam att majoriteten av de boende inte kan bo kvar. Då har man enbart sett till en parameter. Vi vill få fastighetsägare att se satsningarna ur ett hållbarhetsperspektiv där man tar hänsyn till miljö, ekonomi och sociala frågor, säger Magnus Österbring.
Detta bredare synsätt och att se till områdesnivå gör att möjligheterna ökar för att genomföra större lönsamma renoveringsprojekt och minska risken för suboptimering.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.