Optimering av självförsörjande mikronät med energihub

Bakgrunden till projektet grundar sig i den växande marknaden för förnybar energi inom sol och vind. Det i kombination med ökade möjligheter att lagra energi gör att det kan finnas goda förutsättningar för fastighetsägare att satsa på en egen energihub.

I detta projekt samarbetar KTH med en fastighetsägare i Hudiksvall som planerar att bygga en bostadsrättsförening med 5-10 lägenheter.

– Jag kommer att utgå från den fastigheten och se hur el- och värmesystemen ska dimensioneras och optimeras på bästa sätt. I fastigheten ingår också energilager, berättar Daniel Månsson.

Fastigheten är tänkt att använda egna solceller, egna solfångare, bergvärme, batterilager som består av batterier i anslutna laddfordon, värmeåtervinningsystem och värmelager. Allt ska fungera i ett självförsörjande system i ett mikronät.

– I projektet vill vi titta på de mest optimala sätten att bygga ett självförsörjande mikronät med en energihub, sett ur ekonomi och teknik. En viktig parameter blir även att titta på vilka beteendemönster de boende har, säger Daniel Månsson och tar elbilar som exempel.

Om bilarna nästan aldrig är parkerade vid hemmet går det i väldigt liten utsträckning att använda dem som energilager, medan om de är parkerade där en stor del av tiden blir det ett väl fungerande energilager. I projektet utgår han från befintliga data rörande boendens beteendemönster, däri ingår även deras mönster som ägare till en elbil. Det nya är använda denna data i sammanhang som rör en bostadsrättsförening där energibeteendet blir en viktig del i deras energilösning. Det handlar bland annat om att ta reda på vilket beteendemönster hos en bilägare som är det mest lämpade både för att passa mikronätet och bilägarens behov av fordon. I ett vidare begrepp handlar det också om att se vilket användarbeteende av energi som är mest fördelaktigt för att mikronätet ska vara självförsörjande.

– Vi märker att det finns ett ökat intresse för dessa frågor, inte minst hos elbilstillverkare och elnätsägare. Det känns samtidigt extra roligt att det är en blivande bostadsrättsförening som deltar i ett forskningsprojekt av detta slag. Det kan förhoppningsvis leda till att vi får fram intressanta rekommendationer kring hur fastighetsägare kan bygga upp ett välfungerande mikronät i ett flerbostadshus, avslutar Daniel Månsson.

Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.

Till projektets resultat