Vägledning för effektanpassade styrmedel

Samtidigt som effektfrågan blir allt viktigare i alla delar av energisystemet, är nuvarande styrmedel i de flesta fall fortfarande inriktade på energi och det finns liten kunskap om hur de påverkar effektbalansen.

– Att det ser ut på det här sättet beror på att vi historiskt inte behövt tänka särskilt på effekten i Sverige. Dessutom är effektfrågan mer komplicerad än energifrågan, vilket också kan bidra till att styrmedlen fortfarande har fokus på energi, säger John Johnsson vid Profu och den som leder projektet.

– Men nu blir effektfrågan alltmer påtaglig och då behöver den tas med när man styr framtiden i energisektorn, säger han vidare.

Anledningen till att effektfrågan kommit att bli så viktig beror på en rad förändringar i såväl energiproduktion som kring kapacitet och efterfrågan. En ökad andel av elproduktionen är numera väderberoende och inte planerbar. Dessutom är produktionen i allt högre utsträckning decentraliserad. Samtidigt håller samhället på att ställa om till fossilfritt, vilket ökar efterfrågan på el. Denna omställning sker snabbt och kapaciteten i elnäten har inte byggts ut i tillräckligt hög grad, vilket leder till både kapacitetsbrist och effektbrist.

Frågan om effekt är stor och påverkar hela samhället. I projektet har man gjort en avgränsning och inriktar sig på styrmedel kopplat till bebyggelsens behov av energi. Där ingår också möjligheterna att tillföra effektkapacitet, kunna lagra energi samt möjligheterna till effektiviseringar. Det blir hela kedjan från de boende via nät till lokal, nationell och internationell energiproduktion. Även målbilden, vad staten eller andra aktörer, vill uppnå med sina styrmedel har avgörande betydelse. Projektet kommer därför att utgå från olika övergripande mål som kan vara relevanta när det gäller bebyggelsens energiförsörjning.

– I ett första steg ska vi analysera vad nuvarande styrmedel innebär och vilka konsekvenser de får på effekten. Där kommer vi bland annat att utgå från 5-6 verkliga energisituationer, säger John Johnsson och fortsätter:

– Därefter ska vi, tillsammans med en bred referensgrupp, försöka hitta samförstånd kring hur ett styrmedlen borde se när man tar hänsyn till effektfrågan. Vår målsättning är att bidra till en diskussion i effektfrågan och visa för staten och andra aktörer vilken riktning som behövs för att göra förändringar som ger bra styrning kring effekt.

Projektet genomförs av konsulter vid Profu och SUST (Sustainable Innovation) tillsammans med forskare vid Handelshögskolan i Göteborg. I projektet ingår också en referensgrupp med representanter från energibolag, fastighetsbolag, arkitektbyråer och branschorganisationer.

– Vi ser ett stort intresse för frågan och i takt med att effektfrågan blir allt viktigare, blir också styrning av effekt alltmer angelägen, avslutar John Johnsson.

Texten är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.

Till projektets resultat